2010-06-17

Examen: Teori

Detta är nog den del som har tagit mest tid i veckor räknat. Då jag har arbetat under en lång tid upplever jag den smått anakronistisk. Den är även den del jag känner bjuder på mest. Läser man här hittar men intresant stoff som vart och ett skulle kunna bli ett blog inlägg i framtiden.

trevlig läsning

tips och ideer är välkomna :)

Teoretisk anknytning

Det finns en bild av IKT att vara en form av frälsare som skall revolutionera skolan, i flera avseenden till och med ersätta läraren eller vara den centrala källan till information i skolan. Empirisk forskning talar för att IKT-utveckling i skolan inte är en plötslig omvälvning, utan en stegvis förändring (Riis 1999).
Samtidigt finns det de som anser att tekniken försämrar lärandet, användandet av miniräknare och stavningskontroll gör eleverna sämre rustande för framtiden. Kritiker hävdar att introduktionen av IKT sker för snabbt utan tillräcklig eftertanke.  Jedeskog(2000, s 100-105) redogör utförligare för olika syner på IKT.


Jag har grupperat litteraturen enligt följande: Information och urval, Individualisering och distraktioner, Kommunikation, samt Datorvana och datortillgång. Med dessa grupper vill jag förtydliga och strukturera möjligheter och problem som beskrivs inom ämnet. Samma grupper tar jag även med mig i resultatredovisningen.


Kommunikation

Nyheter om omvärlden rör sig mycket fortare på nätet. Ett exempel är den twitter(snabb-mass-meddelande) användning som existerat kring Irandemonstrationerna.

(2009, Lev Grossman, Time, "Iran Protests: Twitter, the Medium of the Movement", 2009-08-05) Det var genom twitter som nyheter nådde världen, och som demonstranterna kunde kommunicera med varandra när myndigheterna stängde ner och övervakade mer traditionella kommunikationsvägar.

Kommunikation i sig formar oss. R. Säljö beskriver det sociokulturella perspektivet: "Det är genom kommunikation som sociokulturella resurser skapas, men det är också genom kommunikation som de förs vidare. (2000, "Lärande i praktiken", s.22) Då kommunikation är motorn i att skapa och överföra nya sociokulturella resurser innebär ökade möjligheter till kommunikation ökade möjligheter till skapande och utbyte av dessa resurser. Vår avancerade kommunikation är vad som särskiljer oss som människor. "Vi kan fråga andra, och vi lånar och byter ständigt information, kunskaper och färdigheter i samspel med våra medmänniskor." (s.34, 2000, R. Säljö, "Lärande i praktiken") Det är genom kommunikation vi är de vi är och utvecklas till de vi ska bli. 

Människan har en strävan att kommunicera med andra, på så sätt är inte det vi gör med IKT något nytt, utan bygger på tidigare teknologier. Vad som är nytt är hur effektivt vi kan kommunicera med många och oberoende av avstånd (2000, R. Säljö, "Lärande i praktiken", s24). De förbättrade kommunikationsmöjligheterna påverkar vad vi kan lära oss.

IKT har omformat vad som är viktigt att lära sig, exempelvis kan man hitta fakta om det mesta fakta på wikipedia. En lärares roll är inte att hålla monolog och förmedla information, utan att förmedla färdigheter att hitta information och använda sig av den. Elevens roll är i huvudsak inte att memorera fakta utan att veta var den finns hur man använder den. Den fakta som läraren ska vara mer begriplig och ett komplement till det fakta som om ger oss. (s239. 2000, R. Säljö, "Lärande i praktiken")


Sammanfattning: Chatt och annan kommunikation kan vara en distraktion(se Distraktioner ). Kunskap är mellan individer, nya digitala kommunikationsmedel. är även de bärare av den. Tillgängligheten till information gör att information inte är det som är viktigast att lära sig utan snarare är färdigheten att hitta, hantera och förmedla vidare information är det som har kunskapsvärde.

Information och urval

Källkritik idag har utvecklats/fått konkurens av att kunna bedöma vilken information som är relevant för just dig eller den organisation du befinner dig i. På svenska kallas det för omvärldsanalys och är något som håller på att utvecklas i takt med att källorna blir fler och fler.  Linda Genf och Johanna Laurent(2008, s8) ger följande steg som stöd till omvärldsanalys.

  • Avgränsa analysen.
  • Samla omvärldsinformation.
  • Analysera omvärldsinformationen.
  • Dra slutsatser av informationen.
  • Kommunicera analysen.
  • Planera och agera till nytta för den egna verksamheten.

I skolans värld skulle detta givetvis behöva anpassas för elevens individuella lärande. 

Informationssökning är nödvändig och möjlig i skolan och skapar möjligheter men oxå nya utmaningar.  (Informationssökning och lärande, Limberg, 2002) och (Kapitel: "att söka information för att lära" Limberg, 2001) För att kunna använda information på webben och i andra källor krävs undervisning och träning på att bli bättre på egenskaper som informationssökning, skapa egna forskningsfrågor, tänka om sitt tänkande, skumma texter, använda register och innehållsförteckningar (Limberg, Kapitel: "lässtrategier för webben", s. 48, 2002), två huvudsakliga metoder i informationssökning på webben som elever använder i undervisningen är "Förfinande av sökord" och att "klicka sig vidare" med hjälp av länkar.(kapitel Informationssökning på webben, Limberg, s. 59, 2002) Det första innebär ändrar i sökorden för att hitta rätt resultat och det senare att man följer länkar från de sidor man hittar.  Användandet av träfflistor sammanställer hon med följande punkter. (s. 64, 2002)

  • Träfflistor betraktas av barn som är oerfarna vid att använda webben ungefär som innehållsförteckningar i fackliterära böcker.
  • Barn som söker linjärt lyckas bättre än barn som återvänder till träfflistor ofta.
  • Pojkar ögnar igenom träfflistor fortare än flickor
  • Barn som söker webbsidor som innehåller information om ett ämne kan utnyttja träfflistor bättre än barn som söker precisa svar på sina frågor redan i träfflistan.
  • Beskrivningar av webbsidor i träfflistor är ofta abstrakta och missvisande, till och med i söktjänster som är utformade för barn.

Nu får man ha i åtanke att mycket har ändrat sig sedan dessa undersökningar gjordes. Dels är barn mer vana vid nätet dels har nätet utvecklats. Min uppsats handlar dessutom om ungdomar snarare än barn. Men jag anser hennes studier kan ge en vägledning om situationen. Det skiljer sig en del från den omvärlds analys som Genf och Lourent beskriver tidigare. Jag återkommer i slutsatsen till mina tankar om dessa skillnader

 

Limbergs beskriver hur  Informationssökningsundervisningen  har utvecklats från bibliotekskunskap. Vilket har påverkat vad och hur det lärs. Hon tar upp hur detta borde utvecklas från fokus på bibliotekskataloger  till en fokusering på elevernas förståelse av sökning och användandet av information.  (Limberg, s.106, 2002)  Limberg beskriver olika modeller som tillämpas vid undervisning i informationssökning:

  • Stigfinnarmodellen - Klickar sig fram genom länkar och letar efter informationen.
  • Process - Man funderar i varje steg, vad ska jag söka, vilka källor ska jag använda osv...
  • Användning av information - Att hantera (överflödet av)information som finns tillgänglig.
  • Repertoar av förståelser - holistiskt förstå informationssökning
  • Metakognition - fokus på förståelsen av sitt eget lärande
  • Progression - Informationsstudier ska introduceras tidigt och utvecklas successivt över åren.

"De studier som visar på framgångsrik undervisning i informationssökning tyder på att det krävs en medveten pedagogik som tar sin utgångspunkt i den lärandes perspektiv och som ger mycket utrymme åt olika dimmensioner i informationssökning och informationsanvändning"(s119, 2002)


Sammanfattning: Färskare information. Lärare behöver en informationssökningsstrategi för relevans och källkritik. Lärare behöver en medveten pedagogik för undervisning i informationssökning.

Individualisering - Distraktioner

I rapporten "Effektivt användande av IT i skolan"(s.29, Myndigheten för skolutveckling, 2007) beskrivs ett flertal studier på hur närvaron av dator påverkat studier i skolan i en positiv riktning. En majoritet av lärarna tycker att det är lättare att nå utbildningsmål men oxå att anpassa utbildnigen för individiuella behov, något som är extra viktigt för barn med  inlärningssvårigheter.(s.28, 2007, Myndigheten för Skolutveckling, "Effektivt användande av IT i skolan").

"Läraren är inte heller nödvändigtsvis längre bäst i klassen och eleverna förväntade sig i Schofilds studie inte att läraren direkt skulle kunna svara på vad som var rätt och fel. Man fick i stället gemensamt försöka komma fram till en lösning. Lärandet får också mer karaktär av produktion än reproduktion; man skriver, syntetiserar och analyserar i större utsträckning."(s.246, 2000, R. Säljö, "Lärande i praktiken")
Det har skett en skiftning i skolan som gör den mer flexibel och individ anpassad. Eleverna ska bli mer självständigt tänkande och aktiva än den tidiga skolans elever vars utbildning utgick i från anpassning och uniformitet.(s.43,
  2003, Gerd och Gerhard Arfwedsson,  Boken om pedagogerna, "Traditionernas framväxt.")  


Med ett digital kursmaterial ges möjligheter för eleven att hitta sina egna vägar genom materialet, så som hyperlänkar. Man kan även kombinera olika sorters media och göra det möjligt att ändra strukturen som materialet presenteras efter. (s.176, 2009, P. Anderhag et al., Utm@ningar och e-frestelser, "Interaktivitet och hypertextualitet? om digital kommunikation och digitala läromedel")


Det har länge(Rousseaus Emile) ansetts att även den som  lär sig självständigt behöver någon som vägleder och utmanar, lärarens roll blir att locka eleven till kunskapssökande genom att öka dess kunskaps törst i takt med att elevens förmåga ökar.(Gerd och Gerhard, s.46,  2003, Boken om pedagogerna, "Traditionernas framväxt."). Så även om informationen finns tillgänglig på Internet krävs en lärare/mentor att vägleda och utmana. Suga Mitra använder i sitt hole-in-the-wall projekt sig av datorer för att få ut lärande där skolor och lärare saknas eller är bristfälliga. I grupp klarar barnen att lära varandra med hjälp av det stoff som finns tillgängligt via en skärm i väggen och en styrplatta. (2007, Sugata Mitra, http://www.ted.com/talks/sugata_mitra_shows_how_kids_teach_themselves.html, 2009-07-04) Det visar på en annan sida. Att kunskaps törst finns inneboende och kan hittas om man bara gör det möjligt att nå den och utmans. I studien lär sig barnen i grupp genom att dela med sig av det de har kommit fram till och på så sätt föra gruppens kunskaper framåt.

"MIE's uniqueness is its ability to attract children towards the Learning Station driven purely by their own interests. Conventional pedagogy, on the other hand, focuses on the teacher's ability to disseminate information in a classroom setting. MIE thus complements the formal schooling system by providing a much needed balance for a child to learn on her own and provides for a holistic learning experience."(http://www.hole-in-the-wall.com/, 2009-07-04)

Sugata anser dock att metoden ska ses som en möjlighet enbart där lärarledd undervisning av olika anledningar inte finns till hands. IT kan även vara en distraktion från lärander. Elver ser datorn som ett digitaltrum där de kan komma undan skolan (Säljö, Hernwall, Utmaningar och e-frestelser , 2002, s303) Chatt med kompisar och slösa på lektioner. Visserligen gick dessa barn  i grundskolan när intervjuerna skedde, men eleverna har gått vidare till gymnasiet och möjligheterna till frirum finns även där. Stig R Rask(2003, KRUT "Internet i skolan- problem och möjligheter" )  beskriver hur lärare har oro för olämpligt material ska komma eleverna till del, dels genom att den snubblar över det men också att det utvecklas en kultur bland ungdommarna där man ska se det värsta. Det virtuella rummets möjlighet till anonymitet eller alteregon oroar också då virtuella möten kan bli riktiga möten och de brott som kan ske i samband med dessa men även kränkningar som kan ske dolt av webbens anonymitet. Sist men inte minst kommer punkten med källkritik. Det är lättare idag att skapa källor till information med ett felaktigt budskap. Åsikter kan presenteras som sanningar. Propaganda blir alltså förmedlat som fakta. Detta är följder av de egenskaper som nätet har.
Lösningar som används är censur, filtrering och användarpolicys.( Stig R Rask, 2003, KRUT "Internet i skolan- problem och möjligheter")


Sammanfattning: Datorer förenklar för lärare att individualisera elevers lärande, detta kan i sin tur hjälpa elever med inlärningssvårigheter. Lärarens roll går mot att visa hur man når kunskap och att utmana så att eleven söker den kunskapen. Läraren är nödvändigt vis inte längre den som kan mest om var fråga. Man kan i viss utsträckning lära sig enbart genom tillgången till datorer. Då ingen filtrering av material som läggs upp på nätet kan felaktig information, även rena lögner, finnas där. Nätet för även med sig distraktioner då det inte enbart är de funktioner som är relevanta för ämnet som är tillgängligt men även andra ämnen och ren underhållning som tex spel, chatt. Det finns även problem med kränkningar dolt av nätets anonymitet.

Datorvana och datortillgång

 Rapporten "Effektivt användande av IT i skolan"(s.29, 2007, Limberg, Myndigheten för skolutveckling) beskriver även att en av tre lärare anser sig sakna tillräcklig kompetens för att kunna införliva IKT i undervisningen.
Vad det gäller lärares inställning visar forskningen på enligt Limbergs forskningssammanställning(s121, Limberg, 2002) att lärarna har svårt att förstå elevernas situation, det vill säga att se utan för sin egen förkunskap när det gäller informationssökning. Limberg ser också i ett problem i att lärare inte bryter ner informationssökningsprocessen i olika undervisningsmoment. Lärarna förväntade sig att informations söknings färdigheterna skulle uppstå av sig själva. Lärare har ofta för lite kunskap om informationssökning, medan ofta bibliotekarier har den kunskapen men inte den pedagogiska färdigheten. Limberg lyfter fram forskning som visar på framgångar om lärare och bibliotekarier kompetensutvecklas gemensamt.  ( s169, Limberg, 2002)
En av de saker som har hållit tillbaka utvecklingen av IT i skolan är avsaknaden av datorer.
"En stor majoritet av de svenska grundskollärarna saknar tillgång till en egen dator, visar statistik som Skolverket tagit fram. Bara en fjärdedel av lärarna har en egen dator på jobbet, resten tvingas dela med kollegerna. Lärarförbundets förbundsordförande Eva-Lis Sirén är upprörd."(20090722, cs, http://computersweden.idg.se/2.2683/1.231736/akut-brist-pa-datorer-i-skolan)

Att inte kunna förbereda digitalt material gör att den typen av undervisning får lägre kvalitet.

Det finns oxå rädsla för den nya främande tekniken. Vid introduktion av ny teknik skapas ofta en "teknikpanik", en skeptisim för ny teknik Stig R Rask(2003, KRUT "Internet i skolan- problem och möjligheter" ). Det vill säga att man ser många problem som tekniken ger och har möjlighet att föra med sig, men inte har tron att man kan arbeta sig runt dem.  


Sammafattning: Lärares egen uppfattning och forskning visar på att lärare saknar behövd kunskap i IKT och informationssökning. Många är skeptiska till införandet av ny teknik. Lärare eller åtminstone grundskollärare har liten tillgång till datorer i arbetet. Vid introduktion av ny teknik kommer vanligen ett motstånd där de förändringar som genomförs ses som ett problem.
Skicka en kommentar