Teoridelen:
Kommunikation
Kommunikation formar oss. R. Säljö beskriver det sociokulturella perspektivet: "Det är genom kommunikation som sociokulturella resurser skapas, men det är också genom kommunikation som de förs vidare. (2000, "Lärande i praktiken", s.22) Då kommunikation är motorn i att skapa och överföra nya sociokulturella resurser innebär ökade möjligheter till kommunikation ökade möjligheter till skapande och utbyte av dessa resurser. Vår avancerade kommunikation är vad som särskiljer oss som människor. "Vi kan fråga andra, och vi lånar och byter ständigt information, kunskaper och färdigheter i samspel med våra medmänniskor." (s.34, 2000, R. Säljö, "Lärande i praktiken") Det är genom kommunikation vi är de vi är och utvecklas till de vi ska bli.
Människan har en strävan efter att kommunicera med andra, på så sätt är inte det vi gör med IKT något nytt, utan det bygger på tidigare teknologier. Vad som är nytt är hur effektivt vi kan kommunicera med många och oberoende av avstånd (R. Säljö 2000, "Lärande i praktiken", s24). De förbättrade kommunikationsmöjligheterna påverkar vad vi kan lära oss.
Nyheter om omvärlden rör sig mycket fortare på nätet. Ett exempel är den twitter (snabb-mass-meddelande) användning som existerat kring Irandemonstrationerna 2009.
(2009, Lev Grossman, Time, "Iran Protests: Twitter, the Medium of the Movement", 2009-08-05) Det var genom twitter som nyheter nådde världen, och som demonstranterna kunde kommunicera med varandra när myndigheterna stängde ner och övervakade mer traditionella kommunikationsvägar.
Sammanfattning: Chatt och annan kommunikation kan vara en distraktion (se individualisering). Kunskap är mellan individer. Nya digitala kommunikationsmedel är även de bärare av den. Tillgängligheten till information gör att information inte är det som är viktigast att lära sig utan snarare är färdigheten att hitta, hantera och förmedla vidare information det som har kunskapsvärde.
Intervjudelen:
Diskussion:Kommunikation
Kim har under intervjun tagit upp chatt som en av distraktionerna. Det är bättre att prata med eleverna direkt eller ringa om de inte är i skolan.
Sam tycker att IKT är en möjlighet att kommunicera med sina elever. Att använda Internet för att ta emot inlämningar på uppgifter men även för att informera elever som är sjuka är bra.
"Enormt redskap som ökat tillgängligheten." Nätet ska vara ett komplement, inte ersätta mötet med eleverna. Det är i direktkontakten med eleverna som läraren gör sitt jobb bäst. Men respons på projektarbeten eller att skicka information till frånvarande elever är exempel på situationer där epost är ett stöd. Att kommunicera ärenden med kollegor görs oftast snabbare över epost.
Robin menar att klasser nu enklare kan ha brevvänner och chatta live med sina vänklasser eller tala med dem direkt. I framtiden (intervjuerna gjordes 2005) vore det bra om elevernas datorer också var länkade till projektorn så att de kan visa saker utan att behöva springa fram, om man diskuterar något och eleven har en bra sida tex. Robin tror på att information från bloggar kan vara en del av undervisningen i framtiden och även att elever skriver egna skulle kunna integreras.
Problem:
Mindre personligt än ett möte. Kan användas som distraktion(se Individualisering - distraktioner)
Möjligheter:
Att få ut uppgifter till någon som är frånvarande. Men även att eleverna ska kunna vara mer delaktiga i samhället genom undervisningen.
.... updaterar denna snart...?!!