inte #merkateder

Katederundervisning är när läraren står framme vid tavlan bakom katedern och undervisar för klassen. Läraren har väl planerade genomgångar och ställer frågor till eleverna. För inte allt för länge sedan kom man på att undervisnings formen inte fungerade så bra då man fick skicka iväg elever som inte klarade den monotona inlärningstilen.

Man skickar även nu iväg elever för att arbeta med andra saker än vad klassen gör. Men redan i klassrummet sker det en individanpassad undervisning, där eleverna inte lämnas till sitt eget öde om de inte hänger med och förstår vad läraren säger. Politikerna var med på den linjen: i skolplanen skrev man in fina ord som individanpassad undervisning och elevinflytande. För att göra detta behövde lärarna lämna katedern — den är bra när stoffet och fakta är i fokus, men inte när elevens lärande ska vara i centrum. Var ska lärarens fokus ligga idag?

För mig är det självklart att elevernas lärande kommer först. När jag har genomgångar försöker jag lämna tavlan, jag försöker flytta eleverna närmare mig för jag vet att de som sitter längst bak och längst in i hörnen har, bara genom sin oturliga placering, mindre möjligheter att fokusera och hänga med än de som sitter i mitten långt fram. Bättre kontakt med eleverna ökar deras lärande.

När jag måste visa något från datorn står eller sitter jag ibland bakom en kateder (eller bänk — det är ju samma sorts bord som eleverna har, ingen jävla tron!). Men elever upplever lärare bakom kateder som mindre engagerade och mer distanserade. Bättre kontakt med eleverna ökar deras lärande. Är det så svårt att förstå?

En lösning funkar inte för alla elever — vi är olika, och har olika inlärningsstilar. En kateder mellan mig och eleverna skapar distans och gör det svårare för mig att se vilka elever som hänger med, och vilka som inte gör det. Individanpassad undervisning handlar om att vara den lärare som varje elever behöver, inte att ge alla elever en uppgift och sen gå hem, som Björklund tycks tro.

Undervisning idag handlar inte om att tillhandahålla alla fakta. Med det massiva informationsflöde som finns, måste läraren öppna upp möjligheter för eleverna att orientera sig inom kunskapsområdet och hitta och utvärdera olika lösningar på problem. Jag behöver lära ut metoder mer än fakta.

Genom att låta eleverna arbeta i projekt får de öva på just metoder. Detta förbereder dem inför högre studier, arbete och livet. Efter gymnasiet finns det ingen som berättar för oss exakt hur vi ska göra. Detta vill jag förbereda mina elever på. Detta är vad jag trodde att det nya fokuset på entreprenörskap skulle handla om. Björklund vill skapa entreprenörer som är oförmögna till egna initiativ?

Jag menar inte att lärarledda genomgångar är helt passé — de har sin tid och plats precis som alla pedagogiska metoder. Jag menar inte heller att skolan inte har problem idag, men problemen bottnar sig i att lärare har allt mindre tid att förbereda sina lektioner. För att hålla bra lektioner krävs det tid. Tid att planera, tid att handleda, tid att utvärdera, och tid att vidareutbildas. Var är den debatten? #merresurser

Examen: Innehåll

Jag har försökt få till en bra struktur på min uppsats efter lite funderingar kommer jag nu arbeta efter följande struktur

Innehåll:

1. Inledning
2. Syfte
1. Mål
2. Frågeställning
3. Metod
1. Forskningsläget
2. Intervjuer
1. Samtalsintervjuer
2. Urval
3. Intervjuguide
4. Intervjusituationen
3. Analys
1. Idealtyper
2. Rubriksättning
   
4. Forskningsläget och definitioner
1. Informations- och kommunikationsteknologi
2. Information
3. Kommunikation
4. Individualisering
5. Datorvana
6. Datortillgång
   
5. Intervjuer
   1. Informations- och kommunikationsteknologi
   2. Information
   3. Kommunikation
   4. Individualisering
   5. Datorvana
   6. Datortillgång
6. Diskussion
   1. Informations- och kommunikationsteknologi
   2. Information
   3. Kommunikation
   4. Individualisering
   5. Datorvana
   6. Datortillgång
7. Slutsats
8. Vidare forskning
9. Vidare läsning

Examen: Metod

Vad gör man, hur gör man, varför gör man.. kanske den svåraste frågan i ett arbete. Man vill hålla hög kvalitet. Jag har medlat mellan att velat komma igång snabbt och att ha en bra motivation på undersökningen. Personligen var det den här biten jag var minst förebered på. Då har jag ändå läst 2 metod kurser en på chalmers och en på pedagogen. Fast det gjorde det nog svårare då de talade emot varandra. Den jag skulle följa var väll pedagogens. Men jag tyckte den var för ytlig och för okonkret. Att min första handledare inte vill hjälpa mig med detta(eller något annat för den delen) gjorde det inte lättare. Som tur var har jag haft goda vänner att diskutera med, Nanna Naumann, Sari Naumann, Jenny De Fine Licht, Karolina Enquist Källgren och inte att glöma klippan och till lika min syster Elin Gustafsson. Förra året fick jag en handledare(PO Hansson) som faktiskt hade tid och intresse att träffa mig och han var även till bra stöd. Tyvärr så har han flyttat till Linköpings Universitet vilket gör att jag nu är på jakt efter en ny handledare. Är du sugen att få diskutera pedagogik och it och jobbar på GU? Uppsatsen är typ klar så det blir nog inte så mycket jobb :)

Metod.

Jag ville orientera mig i sammhäls lärarnas inställning, för att se om mina uppftattningar och förväntningar stämde. Kvalitativa intervjuer lämpade sig bra för att snabbt komma igång vilket gjorde att jag kunde börja med intevjuerna tidigt i mitt arbete. Intervjuerna och lärarnas inställningar har legat till grund för mitt arbete. Jag ser möjligheter att en kvatitativ mätning skulle kunna ge en vidare förståelse och skulle kunna vara ett nästa steg.

Teoretisk anknytning

Då jag skrivigt på min uppsats under en längre tid har böckerna som skrivits blivigt fler men framförallt min tillgång till dem, Den literatur jag kom över tidigt i arbetatet beskrev i huvudsak NO ämnens användande av IKT i undervisningen. Vilket lämnade mig ganska tomhänt på tidigare forskning specifikt inom det område jag ville undersöka. Den literatur som lämpade sig bäst för min frågeställning var de böcker som var mer generellt skrivna för helta skolan med avsende på IKT som "Utmaningar och E frestelser". Men jag vände mig även till allmän pedagogisk forskning frånkopplad IKT för att göra få en pedagogisk bredd.

Samtalsintervjuer

Jag valde tidigt att göra samtalsintervjuer då jag kom fram till att den intervju formen gör det möjligt att ha mer öppna frågor och få tankeställningar och ideer som jag själv inte tänkt på. Metodpraktikan(Esaiasson et.al , Elanders Gotab, Stockholm, 2004) beskriver samtalsintervjuer som just lämpligt för detta. De tar även upp att samtalintervjuerna lämpar sig där forskaren inte hat så stora erfarenheter och där resultatet ska säga något om människors vardagliga erfarenheter. Det finns enligt metod praktikan fem områden då det lämpar sig extra väl att använda samtalsintervjuer. "När vi vill veta hur människor själv uppfattar sin värld" är den huvudsakliga området som fick mig att välja samtalsintervjun. Att intervjuformen lämpar sig extra bra "När vi ger oss in på ett outforskat fält" var den andra anledningen. I de första efterforskningarna jag gjorde efter literatur kring mina frågeställningar hittade jag inga texter som behandlade samhällslärarens perspektiv. Detta fick mig att vilja ha en öppen diskussion där jag skapar en bild av hur samhällslärarna ser på den ny utvecklad informations och kommunikations teknologin.

Urval

Jag har i mitt urval av test personer haft som mål att nå samhällslärare från olika skolor av olika kön. För att få tag i lärarna arbetade jag mig igenom en lista med Göteborgs gymnasieskolor och frågade om jag kunde få en intervju med en samhällslärare där. Redan här skedde en filtrering då jag fick 7 stycken intresserade. Då dessa uppfyllde mina krav på jämn könsfördelning och många representerade skolor, tre män och fyra kvinnor från 7 olika skolor, valde jag att gå vidare med dessa som mina intervjupersoner. Givetvis är det en brist i uppsatsen att fler intervju personer inte fanns så att ett mer forskning motiverat urval skulle kunna göras.(ex: urval efter uttalat intresse respektive ointresse för teknologin). Vad jag är mest fundersam över är att dessa intervju personer kanske representerar lärare som har tagit tekniken till sig lite mer än de generella lärarna. Intervju personerna har i sina svar varit olika och kunnat fördelas bland välkommande och avvaktande till teknologin. Kanske är det så att det borde finnas en kategori mer ännu mera avståndstagande lärare som inte kommit tills tals i min undersökning.

Anonymitet

Alla utom två intervjupersoner ville vara anonyma i intervjuerna. Jag valde då att behandla alla anonymt och på så sätt kunna fokusera på innehållet i det de säger. Risken här är att anonymiteten kan minska trovärdigheten i uppsatsen(Metodpraktikan. s285). Jag gjorde dock bedömningen att trovärdigheten för mig var mindra viktig än att få svar på de frågor jag hade ställt. En uppsats på den här nivån kommer med största sanolikhet inte användas i vidare forskning(om annat för inspiration).

Intervjuer

Intervjuernas syfte är att få en bild av vilka möjligheter och problem som finns. *Intervjuerna ska fokusera på öppna frågor inriktade på att lärarna ska förmedla sin uppfattning av IKT i undervisningen. Genom de vidgade frågorna kommer jag att öka chansen att lärarna ger svar som jag inte förväntat mig. *Intervjuernas huvudsakliga syfte är att ge en grundläggande insikt i lärarnas syn på IKT.

Intervjuguide

Jag har huvud 3 rubriker på intervjuguiden. Grundfrågor, uppfattning och användande. Den första handlar om ren fakta om personen och är lite för att värma upp inför de andra frågorna. Sedan går vi över till läraren uppfattning om IKT som lärare. För att sist gå över till praktiska använding fall. Områdena går in i varandra och då jag vill att lärarna ska berätta sin berättelse ser jag inte till att de håller sig till de frågor jag ställt upp. Vad jag ser till att göra är att behandla alla av huvudfrgårorna i var kapitel och om de inte kommer igång eller berör underfrågorna så tar jag upp dem. Intervju mallen finns med i sin helhet som bilaga.

Intervjusituationen

För att göra intervjusituationen så bra möjligt har jag förberätt mig genom att tänka igenom intervjuguiden och testa den i prov intervjuer på studiekamrater jag valde att göra test intervjuen på samhälslärarstudenter med olika inställning till IKT. För att göra det så smidigt för intervju personerna som möjligt och för att de ska känna sig trygga och bekväma lät jag intervju personerna bestämma plats. Det blev på deras skola. Jag använde bandspelare för att kunna fokusera på intervjun och inte på att anteckna. Var intervju tog ungefär en timma.

Analys

Då jag själv är med auditiv än visuell valde jag att börja med att lyssna igenom banden upprepade gånger och föra anteckningar på de saker jag skulle vilja lyfta ut. Jag letade fram de tre typerna som var lämpligast att beskriva gradskillnaderna på åsikterna och placerade in intervjupersonerna på skalan efter hur de överensstämde med idealtyperna.
Jag kan inte uttala mig hur vanliga dessa uppfattningar som framkommit i intervjuerna är, utan bara att de fanns bland de lärare jag mött i dessa intervjuer.

Idealtyper

Majoriteten av intervjupersonerna har bett om att få vara anonyma. Med hänsyn till deras integritet har jag valt att sammanställt intervjuerna som tre idealtyper. Något som oxå sätt åsikterna i fokus.

Kim - Beprövad pedagogik är det viktigaste. I huvudsak skeptisk till IKT. Är medveten om att det finns vissa fördelar med IT och Internet men tycker det i stort mest har skapat problem. Är dock oftast villig att ta till sig om den är enkel att ta till sig och använda och passar in i det pedagiska arbetsätt utan frågetecken.

Sam - Pedagogiken är det viktigaste. Ser stora möjligheter men har inte, intresset eller tiden att ligga i framkant, tar till sig färdiga lösningar. Det som är enkelt eller testat av andra.

Robin - Man måste driva på och utveckla pedagogiken med den nya teknologin. Har ett intresse för IT och att använda det i verksamheten, testar gärna nya saker, ser inte problemen med IT som problem utan mer som nackdelar som vägs upp av fördelarna.

Båda ytterligheterna Kim och Robin fanns representerade bland de lärare jag intervjuade. De rörde sig dock om en skala där lärarna där läraren kunde befinna sig mellan Sam och Kim eller Sam och Robin.

De lärare vars uttalande fått vara med och beskriva en ideal typ, delar inte alltid fullt ut alla åsikter som beskrivs i kategorin.

Examen: Teori

Detta är nog den del som har tagit mest tid i veckor räknat. Då jag har arbetat under en lång tid upplever jag den smått anakronistisk. Den är även den del jag känner bjuder på mest. Läser man här hittar men intresant stoff som vart och ett skulle kunna bli ett blog inlägg i framtiden.

trevlig läsning

tips och ideer är välkomna :)

Teoretisk anknytning

Det finns en bild av IKT att vara en form av frälsare som skall revolutionera skolan, i flera avseenden till och med ersätta läraren eller vara den centrala källan till information i skolan. Empirisk forskning talar för att IKT-utveckling i skolan inte är en plötslig omvälvning, utan en stegvis förändring (Riis 1999).
Samtidigt finns det de som anser att tekniken försämrar lärandet, användandet av miniräknare och stavningskontroll gör eleverna sämre rustande för framtiden. Kritiker hävdar att introduktionen av IKT sker för snabbt utan tillräcklig eftertanke.  Jedeskog(2000, s 100-105) redogör utförligare för olika syner på IKT.

Jag har grupperat litteraturen enligt följande: Information och urval, Individualisering och distraktioner, Kommunikation, samt Datorvana och datortillgång. Med dessa grupper vill jag förtydliga och strukturera möjligheter och problem som beskrivs inom ämnet. Samma grupper tar jag även med mig i resultatredovisningen.

Kommunikation

Nyheter om omvärlden rör sig mycket fortare på nätet. Ett exempel är den twitter(snabb-mass-meddelande) användning som existerat kring Irandemonstrationerna.

(2009, Lev Grossman, Time, "Iran Protests: Twitter, the Medium of the Movement", 2009-08-05) Det var genom twitter som nyheter nådde världen, och som demonstranterna kunde kommunicera med varandra när myndigheterna stängde ner och övervakade mer traditionella kommunikationsvägar.

Kommunikation i sig formar oss. R. Säljö beskriver det sociokulturella perspektivet: "Det är genom kommunikation som sociokulturella resurser skapas, men det är också genom kommunikation som de förs vidare. (2000, "Lärande i praktiken", s.22) Då kommunikation är motorn i att skapa och överföra nya sociokulturella resurser innebär ökade möjligheter till kommunikation ökade möjligheter till skapande och utbyte av dessa resurser. Vår avancerade kommunikation är vad som särskiljer oss som människor. "Vi kan fråga andra, och vi lånar och byter ständigt information, kunskaper och färdigheter i samspel med våra medmänniskor." (s.34, 2000, R. Säljö, "Lärande i praktiken") Det är genom kommunikation vi är de vi är och utvecklas till de vi ska bli. 

Människan har en strävan att kommunicera med andra, på så sätt är inte det vi gör med IKT något nytt, utan bygger på tidigare teknologier. Vad som är nytt är hur effektivt vi kan kommunicera med många och oberoende av avstånd (2000, R. Säljö, "Lärande i praktiken", s24). De förbättrade kommunikationsmöjligheterna påverkar vad vi kan lära oss.

IKT har omformat vad som är viktigt att lära sig, exempelvis kan man hitta fakta om det mesta fakta på wikipedia. En lärares roll är inte att hålla monolog och förmedla information, utan att förmedla färdigheter att hitta information och använda sig av den. Elevens roll är i huvudsak inte att memorera fakta utan att veta var den finns hur man använder den. Den fakta som läraren ska vara mer begriplig och ett komplement till det fakta som om ger oss. (s239. 2000, R. Säljö, "Lärande i praktiken")

Sammanfattning: Chatt och annan kommunikation kan vara en distraktion(se Distraktioner ). Kunskap är mellan individer, nya digitala kommunikationsmedel. är även de bärare av den. Tillgängligheten till information gör att information inte är det som är viktigast att lära sig utan snarare är färdigheten att hitta, hantera och förmedla vidare information är det som har kunskapsvärde.

Information och urval

Källkritik idag har utvecklats/fått konkurens av att kunna bedöma vilken information som är relevant för just dig eller den organisation du befinner dig i. På svenska kallas det för omvärldsanalys och är något som håller på att utvecklas i takt med att källorna blir fler och fler.  Linda Genf och Johanna Laurent(2008, s8) ger följande steg som stöd till omvärldsanalys.

• Avgränsa analysen.
• Samla omvärldsinformation.
• Analysera omvärldsinformationen.
• Dra slutsatser av informationen.
• Kommunicera analysen.
• Planera och agera till nytta för den egna verksamheten.

I skolans värld skulle detta givetvis behöva anpassas för elevens individuella lärande. 

Informationssökning är nödvändig och möjlig i skolan och skapar möjligheter men oxå nya utmaningar.  (Informationssökning och lärande, Limberg, 2002) och (Kapitel: "att söka information för att lära" Limberg, 2001) För att kunna använda information på webben och i andra källor krävs undervisning och träning på att bli bättre på egenskaper som informationssökning, skapa egna forskningsfrågor, tänka om sitt tänkande, skumma texter, använda register och innehållsförteckningar (Limberg, Kapitel: "lässtrategier för webben", s. 48, 2002), två huvudsakliga metoder i informationssökning på webben som elever använder i undervisningen är "Förfinande av sökord" och att "klicka sig vidare" med hjälp av länkar.(kapitel Informationssökning på webben, Limberg, s. 59, 2002) Det första innebär ändrar i sökorden för att hitta rätt resultat och det senare att man följer länkar från de sidor man hittar.  Användandet av träfflistor sammanställer hon med följande punkter. (s. 64, 2002)

• Träfflistor betraktas av barn som är oerfarna vid att använda webben ungefär som innehållsförteckningar i fackliterära böcker.
• Barn som söker linjärt lyckas bättre än barn som återvänder till träfflistor ofta.
• Pojkar ögnar igenom träfflistor fortare än flickor
• Barn som söker webbsidor som innehåller information om ett ämne kan utnyttja träfflistor bättre än barn som söker precisa svar på sina frågor redan i träfflistan.
• Beskrivningar av webbsidor i träfflistor är ofta abstrakta och missvisande, till och med i söktjänster som är utformade för barn.
  

Nu får man ha i åtanke att mycket har ändrat sig sedan dessa undersökningar gjordes. Dels är barn mer vana vid nätet dels har nätet utvecklats. Min uppsats handlar dessutom om ungdomar snarare än barn. Men jag anser hennes studier kan ge en vägledning om situationen. Det skiljer sig en del från den omvärlds analys som Genf och Lourent beskriver tidigare. Jag återkommer i slutsatsen till mina tankar om dessa skillnader

 

Limbergs beskriver hur  Informationssökningsundervisningen  har utvecklats från bibliotekskunskap. Vilket har påverkat vad och hur det lärs. Hon tar upp hur detta borde utvecklas från fokus på bibliotekskataloger  till en fokusering på elevernas förståelse av sökning och användandet av information.  (Limberg, s.106, 2002)  Limberg beskriver olika modeller som tillämpas vid undervisning i informationssökning:

• Stigfinnarmodellen - Klickar sig fram genom länkar och letar efter informationen.
  
• Process - Man funderar i varje steg, vad ska jag söka, vilka källor ska jag använda osv...
  
• Användning av information - Att hantera (överflödet av)information som finns tillgänglig.
  
• Repertoar av förståelser - holistiskt förstå informationssökning
  
• Metakognition - fokus på förståelsen av sitt eget lärande
  
• Progression - Informationsstudier ska introduceras tidigt och utvecklas successivt över åren.
  

"De studier som visar på framgångsrik undervisning i informationssökning tyder på att det krävs en medveten pedagogik som tar sin utgångspunkt i den lärandes perspektiv och som ger mycket utrymme åt olika dimmensioner i informationssökning och informationsanvändning"(s119, 2002)

Sammanfattning: Färskare information. Lärare behöver en informationssökningsstrategi för relevans och källkritik. Lärare behöver en medveten pedagogik för undervisning i informationssökning.

Individualisering - Distraktioner

I rapporten "Effektivt användande av IT i skolan"(s.29, Myndigheten för skolutveckling, 2007) beskrivs ett flertal studier på hur närvaron av dator påverkat studier i skolan i en positiv riktning. En majoritet av lärarna tycker att det är lättare att nå utbildningsmål men oxå att anpassa utbildnigen för individiuella behov, något som är extra viktigt för barn med  inlärningssvårigheter.(s.28, 2007, Myndigheten för Skolutveckling, "Effektivt användande av IT i skolan").

"Läraren är inte heller nödvändigtsvis längre bäst i klassen och eleverna förväntade sig i Schofilds studie inte att läraren direkt skulle kunna svara på vad som var rätt och fel. Man fick i stället gemensamt försöka komma fram till en lösning. Lärandet får också mer karaktär av produktion än reproduktion; man skriver, syntetiserar och analyserar i större utsträckning."(s.246, 2000, R. Säljö, "Lärande i praktiken")
Det har skett en skiftning i skolan som gör den mer flexibel och individ anpassad. Eleverna ska bli mer självständigt tänkande och aktiva än den tidiga skolans elever vars utbildning utgick i från anpassning och uniformitet.(s.43,  2003, Gerd och Gerhard Arfwedsson,  Boken om pedagogerna, "Traditionernas framväxt.")  

Med ett digital kursmaterial ges möjligheter för eleven att hitta sina egna vägar genom materialet, så som hyperlänkar. Man kan även kombinera olika sorters media och göra det möjligt att ändra strukturen som materialet presenteras efter. (s.176, 2009, P. Anderhag et al., Utm@ningar och e-frestelser, "Interaktivitet och hypertextualitet? om digital kommunikation och digitala läromedel")

Det har länge(Rousseaus Emile) ansetts att även den som  lär sig självständigt behöver någon som vägleder och utmanar, lärarens roll blir att locka eleven till kunskapssökande genom att öka dess kunskaps törst i takt med att elevens förmåga ökar.(Gerd och Gerhard, s.46,  2003, Boken om pedagogerna, "Traditionernas framväxt."). Så även om informationen finns tillgänglig på Internet krävs en lärare/mentor att vägleda och utmana. Suga Mitra använder i sitt hole-in-the-wall projekt sig av datorer för att få ut lärande där skolor och lärare saknas eller är bristfälliga. I grupp klarar barnen att lära varandra med hjälp av det stoff som finns tillgängligt via en skärm i väggen och en styrplatta. (2007, Sugata Mitra, http://www.ted.com/talks/sugata_mitra_shows_how_kids_teach_themselves.html, 2009-07-04) Det visar på en annan sida. Att kunskaps törst finns inneboende och kan hittas om man bara gör det möjligt att nå den och utmans. I studien lär sig barnen i grupp genom att dela med sig av det de har kommit fram till och på så sätt föra gruppens kunskaper framåt.

"MIE's uniqueness is its ability to attract children towards the Learning Station driven purely by their own interests. Conventional pedagogy, on the other hand, focuses on the teacher's ability to disseminate information in a classroom setting. MIE thus complements the formal schooling system by providing a much needed balance for a child to learn on her own and provides for a holistic learning experience."(http://www.hole-in-the-wall.com/, 2009-07-04)

Sugata anser dock att metoden ska ses som en möjlighet enbart där lärarledd undervisning av olika anledningar inte finns till hands. IT kan även vara en distraktion från lärander. Elver ser datorn som ett digitaltrum där de kan komma undan skolan (Säljö, Hernwall, Utmaningar och e-frestelser , 2002, s303) Chatt med kompisar och slösa på lektioner. Visserligen gick dessa barn  i grundskolan när intervjuerna skedde, men eleverna har gått vidare till gymnasiet och möjligheterna till frirum finns även där. Stig R Rask(2003, KRUT "Internet i skolan- problem och möjligheter" )  beskriver hur lärare har oro för olämpligt material ska komma eleverna till del, dels genom att den snubblar över det men också att det utvecklas en kultur bland ungdommarna där man ska se det värsta. Det virtuella rummets möjlighet till anonymitet eller alteregon oroar också då virtuella möten kan bli riktiga möten och de brott som kan ske i samband med dessa men även kränkningar som kan ske dolt av webbens anonymitet. Sist men inte minst kommer punkten med källkritik. Det är lättare idag att skapa källor till information med ett felaktigt budskap. Åsikter kan presenteras som sanningar. Propaganda blir alltså förmedlat som fakta. Detta är följder av de egenskaper som nätet har.
Lösningar som används är censur, filtrering och användarpolicys.( Stig R Rask, 2003, KRUT "Internet i skolan- problem och möjligheter")

Sammanfattning: Datorer förenklar för lärare att individualisera elevers lärande, detta kan i sin tur hjälpa elever med inlärningssvårigheter. Lärarens roll går mot att visa hur man når kunskap och att utmana så att eleven söker den kunskapen. Läraren är nödvändigt vis inte längre den som kan mest om var fråga. Man kan i viss utsträckning lära sig enbart genom tillgången till datorer. Då ingen filtrering av material som läggs upp på nätet kan felaktig information, även rena lögner, finnas där. Nätet för även med sig distraktioner då det inte enbart är de funktioner som är relevanta för ämnet som är tillgängligt men även andra ämnen och ren underhållning som tex spel, chatt. Det finns även problem med kränkningar dolt av nätets anonymitet.

Datorvana och datortillgång

 Rapporten "Effektivt användande av IT i skolan"(s.29, 2007, Limberg, Myndigheten för skolutveckling) beskriver även att en av tre lärare anser sig sakna tillräcklig kompetens för att kunna införliva IKT i undervisningen.

Vad det gäller lärares inställning visar forskningen på enligt Limbergs forskningssammanställning(s121, Limberg, 2002) att lärarna har svårt att förstå elevernas situation, det vill säga att se utan för sin egen förkunskap när det gäller informationssökning. Limberg ser också i ett problem i att lärare inte bryter ner informationssökningsprocessen i olika undervisningsmoment. Lärarna förväntade sig att informations söknings färdigheterna skulle uppstå av sig själva. Lärare har ofta för lite kunskap om informationssökning, medan ofta bibliotekarier har den kunskapen men inte den pedagogiska färdigheten. Limberg lyfter fram forskning som visar på framgångar om lärare och bibliotekarier kompetensutvecklas gemensamt.  ( s169, Limberg, 2002)
En av de saker som har hållit tillbaka utvecklingen av IT i skolan är avsaknaden av datorer.

"En stor majoritet av de svenska grundskollärarna saknar tillgång till en egen dator, visar statistik som Skolverket tagit fram. Bara en fjärdedel av lärarna har en egen dator på jobbet, resten tvingas dela med kollegerna. Lärarförbundets förbundsordförande Eva-Lis Sirén är upprörd."(20090722, cs, http://computersweden.idg.se/2.2683/1.231736/akut-brist-pa-datorer-i-skolan)

Att inte kunna förbereda digitalt material gör att den typen av undervisning får lägre kvalitet.

Det finns oxå rädsla för den nya främande tekniken. Vid introduktion av ny teknik skapas ofta en "teknikpanik", en skeptisim för ny teknik Stig R Rask(2003, KRUT "Internet i skolan- problem och möjligheter" ). Det vill säga att man ser många problem som tekniken ger och har möjlighet att föra med sig, men inte har tron att man kan arbeta sig runt dem.  

Sammafattning: Lärares egen uppfattning och forskning visar på att lärare saknar behövd kunskap i IKT och informationssökning. Många är skeptiska till införandet av ny teknik. Lärare eller åtminstone grundskollärare har liten tillgång till datorer i arbetet. Vid introduktion av ny teknik kommer vanligen ett motstånd där de förändringar som genomförs ses som ett problem.

Examen: Syfte

Den första delen jag ska arbeta med idag är syfte, mål och frågeställning. Dessa saker har ändrats under färdens gång. Men är strakt begränsade av de undersökningar jag faktiskt gjort. Jag började lockas av alla de möjligheter jag så i samhällsämnet på den tiden jag började med uppsatsen och en frustration över att den mesta forskning jag blivit exponerad för handlade om mattematik och naturvetenskap som i min mening inte är lika intressant ur ett internet perspektiv. Då jag är nöjd med de nuvarande formuleringarna lämnar jag det om inget revolutionerande händer, men känn dig fri att kommentera och ge förslag.

nu ska jag fika sen blir det att ge sig an teori delen och ringa min handledare...

Syfte.

Mitt syfte är att ta reda på hur samhällslärare använder sig av IKT i gymnasieundervisningen.

Mål

Mitt mål är att få reda på och redovisa uppfattningar om problem och möjligheter som samhällslärare i göteborgsområdet ser med IKT

Frågeställning

Vilka möjligheter upplever samhällslärare med IKT i dagens skola?

Vilka problem upplever samhällslärare att det finns med IKT i dagens skola?

Examen: Inledning

Jag arbetar nu med det sista rycket i min examen. Min uppsats handlar om samhällslärares användning av IT. Jag är rätt nöjd även om det känns lite utdaterat. Här är iaf inledningen. Ge gärna förslag på saker som kan komma in och förbättra den. Men inte för mycket jag vill bli klar med det här.

Vi lever i informationens tidsålder. Allt mer datorkraft byggs in i verktyg. Telefoner tar man med sig överallt och de innehåller allt mer och allt fler funktioner. Internet knyter samman datorer från hela världen i ett enda stort virtuellt samhälle. E-post och annan elektroniskt överförd kommunikation tar över stora delar av samhället. I detta arbete har jag själv till stora delar använt mig av e-post i kommunikation med handledare och vid initial kontakt för intervju personer. Organisationer, stiftelser, företag, staten och kommuner ger sitt stöd till utveckling av informationsteknologi

Datortekniken har utvecklats och varit del i förändring i hela samhället, på många områden har IT-utveckling både fått ris och ros. I många delar av samhället har tekniken förbättrat framförallt informationshanteringen. Skärmar över hela Göteborg visar när tåg, spårvagnar och bussar kommer fram och om något är fel. Medicinska Journaler har lagts in på datorer och kan nu plockas fram på olika sjukhus av olika läkare med ett fåtal knapptryckningar. Bankärenden gör man hemma vid datorn. På många områden har man fått fram teknik och specialiserade lösningar där IKT förbättrar och gör det enklare. Dessa införande har varit gynnsamma men inte därför nödvändigtvis smärtfria. Förväntar man sig att en journal skall finnas tillhands på studs, beställer man den inte i förväg. Strular då tekniken är risken för att man helt står utan journal när gamla rutiner inte finns kvar.

”På lite längre sikt innebär utvecklingen att datorerna klarar
helt nya uppgifter. På 15 år sker en ökning av datorernas kapacitet
med 1000 gånger. Under den senaste 15-årsperioden har
datorerna således utvecklats från att vara enkla kalkyl- och
texthanteringsapparater till kraftfulla plattformar för hantering
av grafik, bilder och ljud. Även rörliga bildsekvenser kan
hanteras med acceptabla prestanda. Det är lätt att se denna
utveckling när man blickar bakåt. Det är betydligt svårare att
se vad den kommer att betyda i framtiden.” (Riis, IT i skolan mellan vision och praktik, 2000)

IT-utvecklingen i skolan har pågått länge, ett flertal olika projekt har startats för att motivera och utbilda lärarna till att använda IKT i sin undervisning (Riis, 1999, s10). Ett flertal speciallösningar, Cheops pyramid, Kunskapsnätet m.fl. har tagits fram för att förenkla lärandet och lärande situationen. Läraryrket har en stor mängd olika IKT-verktyg tillgängliga för sig, som en lärare måste sålla mellan och välja ut de som lämpar sig för deras lektioner. Det handlar inte bara om allmänna verktyg som alla i ett IKT-samhälle förväntas kunna, inte bara specialskrivna verktyg för skolan och inom det egna ämnesområdet, utan alla dessa och dessutom ytterligare några verktyg som intressegrupper vill att man hittar tillämpningar för i sin undervisning. Läraryrket är komplext. Det avspeglar sig i de möjligheter som finns för IKT och lärande. Samtidigt pågår en ständig förnyelse av IKT. Möjligheterna ökar ständigt. Vad som var intressant och nytt i en lärande situation för ett par år sedan kan vara helt irrelevant för samma lärande situation idag.


Mycket av det som studeras i samhällsämnet kom tidigt in på den sociala arenan som byggts upp av IKT. Tekniken går mångt och mycket ut på att kommunicera och ger möjligheter för fler grupperingar att få ut sitt budskap, exempelvis NGOs och politiska partier. Samtidigt finns det kolabortiva verktyg där man gemensamt kan beskriva det samhälle som vi lever i, såsom Wikipedia. Hur använder sig då samhällslärare av dessa möjligheter?