inte #merkateder

Katederundervisning är när läraren står framme vid tavlan bakom katedern och undervisar för klassen. Läraren har väl planerade genomgångar och ställer frågor till eleverna. För inte allt för länge sedan kom man på att undervisnings formen inte fungerade så bra då man fick skicka iväg elever som inte klarade den monotona inlärningstilen.

Man skickar även nu iväg elever för att arbeta med andra saker än vad klassen gör. Men redan i klassrummet sker det en individanpassad undervisning, där eleverna inte lämnas till sitt eget öde om de inte hänger med och förstår vad läraren säger. Politikerna var med på den linjen: i skolplanen skrev man in fina ord som individanpassad undervisning och elevinflytande. För att göra detta behövde lärarna lämna katedern — den är bra när stoffet och fakta är i fokus, men inte när elevens lärande ska vara i centrum. Var ska lärarens fokus ligga idag?

För mig är det självklart att elevernas lärande kommer först. När jag har genomgångar försöker jag lämna tavlan, jag försöker flytta eleverna närmare mig för jag vet att de som sitter längst bak och längst in i hörnen har, bara genom sin oturliga placering, mindre möjligheter att fokusera och hänga med än de som sitter i mitten långt fram. Bättre kontakt med eleverna ökar deras lärande.

När jag måste visa något från datorn står eller sitter jag ibland bakom en kateder (eller bänk — det är ju samma sorts bord som eleverna har, ingen jävla tron!). Men elever upplever lärare bakom kateder som mindre engagerade och mer distanserade. Bättre kontakt med eleverna ökar deras lärande. Är det så svårt att förstå?

En lösning funkar inte för alla elever — vi är olika, och har olika inlärningsstilar. En kateder mellan mig och eleverna skapar distans och gör det svårare för mig att se vilka elever som hänger med, och vilka som inte gör det. Individanpassad undervisning handlar om att vara den lärare som varje elever behöver, inte att ge alla elever en uppgift och sen gå hem, som Björklund tycks tro.

Undervisning idag handlar inte om att tillhandahålla alla fakta. Med det massiva informationsflöde som finns, måste läraren öppna upp möjligheter för eleverna att orientera sig inom kunskapsområdet och hitta och utvärdera olika lösningar på problem. Jag behöver lära ut metoder mer än fakta.

Genom att låta eleverna arbeta i projekt får de öva på just metoder. Detta förbereder dem inför högre studier, arbete och livet. Efter gymnasiet finns det ingen som berättar för oss exakt hur vi ska göra. Detta vill jag förbereda mina elever på. Detta är vad jag trodde att det nya fokuset på entreprenörskap skulle handla om. Björklund vill skapa entreprenörer som är oförmögna till egna initiativ?

Jag menar inte att lärarledda genomgångar är helt passé — de har sin tid och plats precis som alla pedagogiska metoder. Jag menar inte heller att skolan inte har problem idag, men problemen bottnar sig i att lärare har allt mindre tid att förbereda sina lektioner. För att hålla bra lektioner krävs det tid. Tid att planera, tid att handleda, tid att utvärdera, och tid att vidareutbildas. Var är den debatten? #merresurser

Examen: Kommunikation

Jag har några röda tråd genom mitt uppsats på olika teman. Nu tittar jag över kommunikation. Tidigare forskning och Resultatet är klart. Nu handlar det om diskussionen för kommunikations delen. Sedan ska jag ringa min handledare. Å få svar på lite frågor.

Teoridelen:

Kommunikation

Kommunikation formar oss. R. Säljö beskriver det sociokulturella perspektivet: "Det är genom kommunikation som sociokulturella resurser skapas, men det är också genom kommunikation som de förs vidare. (2000, "Lärande i praktiken", s.22) Då kommunikation är motorn i att skapa och överföra nya sociokulturella resurser innebär ökade möjligheter till kommunikation ökade möjligheter till skapande och utbyte av dessa resurser. Vår avancerade kommunikation är vad som särskiljer oss som människor. "Vi kan fråga andra, och vi lånar och byter ständigt information, kunskaper och färdigheter i samspel med våra medmänniskor." (s.34, 2000, R. Säljö, "Lärande i praktiken") Det är genom kommunikation vi är de vi är och utvecklas till de vi ska bli.

Människan har en strävan efter att kommunicera med andra, på så sätt är inte det vi gör med IKT något nytt, utan det bygger på tidigare teknologier. Vad som är nytt är hur effektivt vi kan kommunicera med många och oberoende av avstånd (R. Säljö 2000, "Lärande i praktiken", s24). De förbättrade kommunikationsmöjligheterna påverkar vad vi kan lära oss.

Nyheter om omvärlden rör sig mycket fortare på nätet. Ett exempel är den twitter (snabb-mass-meddelande) användning som existerat kring Irandemonstrationerna 2009.

(2009, Lev Grossman, Time, "Iran Protests: Twitter, the Medium of the Movement", 2009-08-05) Det var genom twitter som nyheter nådde världen, och som demonstranterna kunde kommunicera med varandra när myndigheterna stängde ner och övervakade mer traditionella kommunikationsvägar.

Sammanfattning: Chatt och annan kommunikation kan vara en distraktion (se individualisering). Kunskap är mellan individer. Nya digitala kommunikationsmedel är även de bärare av den. Tillgängligheten till information gör att information inte är det som är viktigast att lära sig utan snarare är färdigheten att hitta, hantera och förmedla vidare information det som har kunskapsvärde.

Intervjudelen:

Kommunikation

Kim har under intervjun tagit upp chatt som en av distraktionerna. Det är bättre att prata med eleverna direkt eller ringa om de inte är i skolan.

Sam tycker att IKT är en möjlighet att kommunicera med sina elever. Att använda Internet för att ta emot inlämningar på uppgifter men även för att informera elever som är sjuka är bra.
"Enormt redskap som ökat tillgängligheten." Nätet ska vara ett komplement, inte ersätta mötet med eleverna. Det är i direktkontakten med eleverna som läraren gör sitt jobb bäst. Men respons på projektarbeten eller att skicka information till frånvarande elever är exempel på situationer där epost är ett stöd. Att kommunicera ärenden med kollegor görs oftast snabbare över epost.

Robin menar att klasser nu enklare kan ha brevvänner och chatta live med sina vänklasser eller tala med dem direkt. I framtiden (intervjuerna gjordes 2005) vore det bra om elevernas datorer också var länkade till projektorn så att de kan visa saker utan att behöva springa fram, om man diskuterar något och eleven har en bra sida tex. Robin tror på att information från bloggar kan vara en del av undervisningen i framtiden och även att elever skriver egna skulle kunna integreras.

Problem:

Mindre personligt än ett möte. Kan användas som distraktion(se Individualisering - distraktioner)

Möjligheter:

Att få ut uppgifter till någon som är frånvarande. Men även att eleverna ska kunna vara mer delaktiga i samhället genom undervisningen.

Diskussion:

.... updaterar denna snart...?!!

Examen: Metoder

Idag har jag återigen tagit tag i min uppsats jag har främst tittat på metod kapitlet som följer med uppdatering. Planen är att jag ska gå upp i januari. Så jag ska nog skaffa lite böcker igen att referera under rubriken analys sedan hoppas jag att denna del är klar. Min handledare ansåg att jag hade bra metod men att det inte kom fram lika bra i texten så jag har arbetat på texten och plockat fram källor som stödjer mina argument.
Så är det bra nu, tips idéer?

Metod har jag tidigare skrivit om i:

• http://blog.mumma.nu/2010/07/examen-metod-idealtyper.html
• http://blog.mumma.nu/2010/06/examen-metod.html

Metod.

Jag ville orientera mig i samhällskunskapslärarnas inställning, för att få en bild av hur möjligheterna med IKT ses i skolan. Jag arbetar ur den andra ordningens perspektiv dvs att det är inte vad som är sant om IKT utan vad lärarna upplever som är i fokus för min undersökning, något som färgar mitt val av metod som beskrivs nedan.(Marton, F. (1978). Describing conceptions of the world around us. Pedagogiska institutionen, Göteborgs univ.)

Kvalitativa metoder

De kvalitativa metoderna är till för att kunna karaktärisera det man under söker. Att hitta dess egenskaper och gruppera resultaten. (Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys : exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur.) Vilket är det jag vill göra. Jag ser det som att man skaffar sig en överblick över vad som kan finnas tillskillnad från kvantitativa intervjuer som berättar hur vanliga fenomenen är.

Kvalitativa metoder lämpade sig inte bara för att ge svar på mina frågeställningar utan även bra för att snabbt komma igång vilket gjorde att jag kunde börja med intevjuerna tidigt i mitt arbete. Intervjuerna och lärarnas inställningar har legat till grund för mitt arbete.

Jag ser möjligheter att en kvantitativ mätning skulle kunna ge en vidare förståelse och skulle kunna vara ett nästa steg för att kunna kvantifiera hur vanliga de olika uppfattningarna är.

Forskningsläget

I mina litteraturstudier har jag hittat texter inom mitt område. De mest intressanta texterna ur min uppsats synvinkel handlar om hur man använder IKT i undervisning eller mer generellt använder IKT. Den litteratur jag har funnit innehåller inte samhällslärares syn på IKT i undervisningen. Denna brist på literatur visar att det finns ett behov av mer forskning på detta område. I literaturen beskrivs dock allmänna problem och möjligheter som upplevs av lärare och exempel på hur IKT kan användas vilket har gett mig en god grund för min undersökning.

Intervjuer

Intervjuernas syfte är att få en bild av vilka möjligheter och problem som finns. *Intervjuerna ska fokusera på öppna frågor inriktade på att lärarna ska förmedla sin uppfattning av IKT i undervisningen. Genom de öppna frågorna kommer jag att minska risken att jag leder lärarna in på mina egna uppfattningar. Intervjuernas huvudsakliga syfte är att ge en grundläggande insikt i lärarnas syn på IKT.

Samtalsintervjuer

Jag valde tidigt att göra samtalsintervjuer då jag kom fram till att den intervju formen gör det möjligt att ha mer öppna frågor och få tankeställningar och ideer som jag själv inte tänkt på. Metodpraktikan (Esaiasson et.al , Elanders Gotab, Stockholm, 2004) beskriver samtalsintervjuer som lämpligt för detta. De tar även upp att samtalintervjuerna lämpar sig där forskaren inte har så stora erfarenheter inom ämnet och där resultatet ska säga något om människors vardagliga erfarenheter. Det finns enligt Metodpraktikan fem områden då det lämpar sig extra väl att använda samtalsintervjuer, varav "när vi vill veta hur människor själv uppfattar sin värld" är det huvudsakliga skälet som fick mig att välja samtalsintervjun som metod. Att intervjuformen lämpar sig extra bra "när vi ger oss in på ett outforskat fält" var den andra anledningen. I de första efterforskningarna jag gjorde efter litteratur kring mina frågeställningar hittade jag inga texter som behandlade samhällslärarens perspektiv. Detta fick mig att vilja ha en öppen diskussion där jag är passiv i skapandet av en bild av hur samhällslärarna ser på den ny utvecklad informations och kommunikations teknologin.

Urval

Jag har i mitt urval av testpersoner haft som mål att nå samhällslärare av olika kön från olika skolor. För att få tag i lärarna arbetade jag mig igenom en lista med Göteborgs gymnasieskolor och frågade om jag kunde få en intervju med en samhällslärare där. Redan här skedde en naturlig filtrering då jag fick 7 stycken intresserade. Då dessa uppfyllde mina krav på jämn könsfördelning och kom från olika skolor (tre män och fyra kvinnor från 7 olika skolor) valde jag att gå vidare med dessa som mina intervjupersoner. Det kan vara sannolikt att tro att de lärare som ville ställa upp på intervjun är mer intresserade av IKT i undervisningen än lärare generellt är. Intervju personerna har i sina svar varit olika och kunnat fördelas bland välkomnande och avvaktande till teknologin. Det är tänkbart att det avståndstagande kategorin skulle kunna bli tydligare i ett större urval.

Anonymitet

Alla utom två intervjupersoner ville vara anonyma i intervjuerna. Jag valde då att behandla alla anonymt och på så sätt kunna fokusera på innehållet i det de säger. Risken här är att anonymiteten kan minska trovärdigheten för uppsatsen (Metodpraktikan. s285) då man inte kan granska källorna lika lätt, men fördelen är att anonymitet kan göra att intervjupersonerna vågar svara på saker som annars hade varit känsliga att sätta sitt namn på. En annan anledning för att godkänna anonymiteten är att faktiskt få intervjupersoner till uppsatsen.

Intervjuguide

Jag har delat in intervjuguiden i 3 delar. Grundfrågor, uppfattning och användande. Den första handlar om rena fakta om personen och är lite för att värma upp inför de andra frågorna. Sedan går vi över till lärarens uppfattning om IKT som lärare, för att sist gå över till praktiska användningar i olika fall. Områdena går in i varandra och då jag vill att lärarna ska berätta sin berättelse höll jag mig flexibel som intervjuare efter vad de ville prata om och använde så kallade öppna frågor. Vad jag ser till att göra är att behandla alla av huvudfrågorna i var del och om de inte kommer igång eller berör underfrågorna så tar jag upp dem. Intervjuguiden delar beskrivs här.

Grundfrågor

Namn: (använd enbart administrativt)

Ämnen:(utöver samhällskunskap)

Övriga roller i skolan: (klassföreståndare, IT ansvarig, mm)

Frågorna används för att värma upp intervjupersonen. Vänja dem vid situationen att svara på frågor och känna sig bekväma i stituationen. Även metodpraktikan ger stöd för att göra informanten ska känna sig trygg i intervju situationen. Grundfrågorna hade även ett syfte för mig att kunna strukturera bearbetningen av intervjuerna. Genom att dessa frågor kommer i början av bandet får jag något att associera hela samtalet till.

Uppfattning

Efter grundfrågorna ställde jag frågor som handlar om lärarens uppfattning av IKT eller IT då de inte gjorde en distinktion. Jag ställde grundfrågorna och följde sedan upp med underfrågorna om diskussionen avstannade. Begreppet IKT visade sig kräva en förklaring men när de sedan uppfattade vad jag var ute efter hade de åsikter och uppfattningar om det. Det var i denna del av intervjun som lärarna pratade mest och gav mest åsikter.

Hur ser du på IKT?

• …i undervisningen?

• Vad är fördelarna med att använda IKT i undervisningen?

• Vad är problemen med att använda IKT i undervisningen

• Vad är nackdelarna med att använda IKT i undervisningen?

Vad är IKT för dig?

• Film

• Ordbehandling

• Internet

• Webbpublicering

• Mail och kommunikation

Användande:

Hur man ser på saker påverkar även hur man använder dem. Jag följde därför upp med att låta informanterna beskriva hur de använde IKT i sin undervisning. Många hade givetvis redan kommit in på det i den tidigare frlsn dom handlade om deras uppfattning.

• Hur använder du som samhällslärare IKT i undervisningen?

• Film

• Ordbehandling

• Internet

• Webbpublicering

• Mail och kommunikation

• Hur skulle du vilja använda IKT i undervisningen?

• Hur anser du en samhällslärare kan använda IKT i undervisningen?

Intervjusituationen

För att göra intervjusituationen så bra möjligt har jag förberett mig genom att tänka igenom intervjuguiden och testa den i provintervjuer på studiekamrater — jag valde att göra testintervjuer på samhällslärarstudenter med olika inställning till IKT. För att göra det så smidigt för intervjupersonerna som möjligt och för att de ska känna sig trygga och bekväma lät jag intervjupersonerna bestämma plats, vilket resulterade i att intervjuerna i samtliga fall gjordes på lärarnas respektive skola. Jag använde bandspelare för att kunna fokusera på intervjun och inte på att anteckna. Varje intervju tog ungefär en timma.

Analys

Då jag själv är med auditiv än visuell valde jag att börja med att lyssna igenom banden upprepade gånger och föra anteckningar på de saker jag skulle vilja lyfta ut.

Idealtyper

För att tillhandahålla löftet om anonymitet och för att fokusera på åsikter man kan stöta på i skolan har jag valt att arbeta med idealtyper. Idealtyper är en lämplig indelning när man inte har vattentäta skott mellan de olika indelningarna utan snarare vill beskriva gradskillnader. Jag använder idealtyperna för att märka ut två ytterkantsbilder av samhällslärare och en mellanväg. I Metodpraktikan beskrivs hur idealtyper kan ses som ytterkanter på en skala där påståenden lutar åt endera ena hållet eller andra. (Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., & Wängnerud, L. (2004). Metodpraktikan : Konsten att studera samhälle, individ och marknad. (andra upplagan.). Elanders Gotab, Stockholm AB. )

I Larssons Kvalitativ analys beskrivs det hur man kan arbeta fram kategorier under analyssteget utifrån det intervjumaterial man har. Att hitta kategorierna och dess egenskaper är snarare ett mål än en metod.(Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys - exemplet fenomenografi. Studentlitteratur. )

Jag arbetade fram tre typerna som beskriver gradskillnaderna på åsikterna och placerade in uttalande efter hur de överensstämde med idealtyperna. På så sätt får jag 3 olika idealtyper man kan möta bland lärare. Då detta inte är en kvantitativ intervju kan jag inte uttala mig hur vanliga de uppfattningar som framkommit i intervjuerna är, utan bara att de fanns bland de lärare jag mött i dessa intervjuer.

Jag presenterar här kortfattat vilka idéer och åsikter de tre olika idealtyper jag har arbetat fram representerar. Idealtypernas åsikter förtydligas sedan under respektive underrubrik i intervjudelen.

Kim - Det är viktigt att eleverna får den kunskap som kursmålen kräver, då fungerar traditionell samhällskunskap där fakta hämtas från läroböcker och föreläsningar bäst. Det är problematiskt att använda sig av IKT. Dels måste både läraren och eleverna sätta sig in i tekniken och dels åtföljs den av tekniska problem som gör att undervisningen blir lidande. Eleverna är inte heller riktig mogna att ta det ansvar som krävs när det finns så mycket distraktioner tillgängliga. Det finns mycket fakta på nätet men läraren bör vara den som väljer ut, granskar och skriver ut materialet för att minimera problemen med oförutsedda teknikproblem, distraktioner och bristande källkritik.

Sam - Man kan används sig av IKT för att nå kunskapsmål i kurserna. Det finns mycket fakta på Internet och det finns bra program man kan använda sig av. Men man måste ha kunskapsmålen i fokus och se till att den tid man lägger på IKT bidrar till att eleverna når ny kunskap. Man bör vara observant på de nya problem som verktygen medför, så som teknikproblem, distraktioner och svårigheter med källkritik, så att man inte lägger all kurstid på att hantera tekniken utan att man når den kunskap som kursmålen kräver. Det finns inget eget syfte med att använda IKT utan det är elevernas kunskap som är i fokus.

Robin - Det viktigaste man kan lära eleverna är att själva finna och kommunicera kunskap, i dagens samhälle är då att använda IKT är en förutsättning. Alltså är vår uppgift som lärare att träna eleverna på att söka information på Internet använda skrivprogram och presentationsteknik genom hela utbildningen. Tekniken hjälper en att snabbare ta till sig kunskap och snabbare dela med sig av den. Man bör även ha projekt där man testar ny tekniker för att se vilka som fungerar så att eleverna tränar sig på att ta till sig nya verktyg. Det finns givetvis svårigheter med IKT man måste hantera som tex teknikproblem, distraktioner och otydligheter kring källor, det är viktigt att eleverna lär sig att hantera dessa problem för att kunna bli självständiga informationssökare.

Kim, Sam och Robin fanns representerade bland de lärare jag intervjuade. De rörde sig dock om en skala där lärarna där läraren kunde befinna sig mellan Sam och Kim eller Sam och Robin.

De lärare vars uttalande fått vara med och beskriva en ideal typ, delar inte alltid fullt ut alla åsikter som beskrivs i kategorin.Indelningen i idealtyper tydliggör vilka skillnader som finns bland samhällslärarna.

Indelning av under rubriker

För att förtydliga och strukturera möjligheter och problem som beskrivs inom ämnet har jag identifierarföljande grupper baserat på vilka områden som lärarna tog upp.

1. Definition: Informations- och kommunikationsteknologi
2. Information
3. Kommunikation
4. Individualisering
5. Förutsttningar

Dessa områden berördes och gavs vikt av de olika lärarna. För att göra rapporten mer lättläst och transparent så använde jag, utöver i intervju kapitlet, samma rubriker i kapitel om forskningsläget och diskussion. Att ha samma underrubriker gör det enklare att se samband och olikheter i uppsatsens olika kapitel.

Första delen handlar om hur begreppet IKT kan definieras medan efterföljande delar handlar om mina frågeställningar speglade innom de olika områdena.

Skolan i almedalen

En intressant debatt om skolan framtid vad det gäller forskning.

Jag tror inte det ser så ljust ut om ansvaret på forskning hamnar på kommunerna. Att driva forskning om skolan framåt måste vara något som är intressant för hela sverige. vad tycker du?

Mina förslag:

1. Lärareutbildningens examensuppsats skrivs under första året som lärare då man har provanställning och nedsatt tjänst. (Jag har mer långt gående ideer om integrering av skola och lärarutbildningen, men detta är en bra början) Detta verklighets förankrar examensuppsatserna. Kopplar ihop forskningen med praktiken direkt.
2. Alla lärare får tid och förväntas bedriva studier eller forskning som en del av sin tjänst.
3. Delar av lärarens lön kommer direkt från staten. Detta för att den enskilda skolan eller huvudmannen inte ska bestämma över forskningen som läraren utför.

Edit: Bruten Bambuser länk borttagen.

Examen: Metod: Idealtyper

En feedback jag fick när mina assistenter läste igenom min uppsats igen var att jag skulle arbeta med idealtyperna så det känns tydligare vad de är förnågra och hur de skiljer sig från varandra. Eventuelt ska jag oxå förenkla genom att ta bort namnen kalla dem A, B C eller något mer beskrivande namn. Men den nöten tänker jag på en stund. Så här långt kom jag med idealtyperna denna timme. Nu ska jag iväg på körlektion.

Idealtyper

Majoriteten av intervjupersonerna har bett om att få vara anonyma. Med hänsyn till deras integritet har jag valt att sammanställt intervjuerna som tre idealtyper. Något som oxå sätt åsikterna i fokus.

Kim - Beprövad pedagogik är det viktigaste. I huvudsak skeptisk till IKT. Är medveten om att det finns vissa fördelar med IT och Internet men tycker det i stort mest har skapat problem. Är dock oftast villig att ta till sig om den är enkel att ta till sig och använda och passar in i det pedagiska arbetsätt utan frågetecken. Men i regel är det bättre med det mänskliga mötet och tekniken utgör bara ett onödigt hinder för detta.

Sam - Pedagogiken är det viktigaste. Ser stora möjligheter men har inte, intresset eller tiden att ligga i framkant, tar till sig färdiga lösningar. Det som är enkelt eller testat av andra. Man måste hushålla med de får resurser man har och inte hoppa på varje ny grej direkt. Helst har man en rekomendation på ett arbetsätt eller så är det uppenbart att det balanserar ut sig.

Robin - Man måste driva på och utveckla pedagogiken med den nya teknologin. Har ett intresse för IT och att använda det i verksamheten, testar gärna nya saker, ser inte problemen med IT som problem utan mer som nackdelar som vägs upp av fördelarna. Det är viktigt att använda tekniken för att det finns ett egensyfte att kunna hantera den. Så även om det skulle innebära att lärandet av det faktiska målet ibland blir lidande är det bra för eleverna att ha lärt sig att lösa problem med hjälp av internet och datorer.

Kim, Sam och Robin fanns representerade bland de lärare jag intervjuade. De rörde sig dock om en skala där lärarna där läraren kunde befinna sig mellan Sam och Kim eller Sam och Robin.

De lärare vars uttalande fått vara med och beskriva en ideal typ, delar inte alltid fullt ut alla åsikter som beskrivs i kategorin.

Examen: Innehåll

Jag har försökt få till en bra struktur på min uppsats efter lite funderingar kommer jag nu arbeta efter följande struktur

Innehåll:

1. Inledning
2. Syfte
1. Mål
2. Frågeställning
3. Metod
1. Forskningsläget
2. Intervjuer
1. Samtalsintervjuer
2. Urval
3. Intervjuguide
4. Intervjusituationen
3. Analys
1. Idealtyper
2. Rubriksättning
   
4. Forskningsläget och definitioner
1. Informations- och kommunikationsteknologi
2. Information
3. Kommunikation
4. Individualisering
5. Datorvana
6. Datortillgång
   
5. Intervjuer
   1. Informations- och kommunikationsteknologi
   2. Information
   3. Kommunikation
   4. Individualisering
   5. Datorvana
   6. Datortillgång
6. Diskussion
   1. Informations- och kommunikationsteknologi
   2. Information
   3. Kommunikation
   4. Individualisering
   5. Datorvana
   6. Datortillgång
7. Slutsats
8. Vidare forskning
9. Vidare läsning

Examen: IKT - Information och Kommunikations Teknologi

En definition. Detta är en del som saknas under teoretisk anknytning, intervjuer och eventuellt diskussion. Jag ska här lägga upp teori och resultat delen. Ni får se det som ett första utkast då jag kommer vilja bearbeta dessa delar igen. Att tänka på är att de kommer vara åtskilda under olika huvudrubriker. Jag har fått med lite av mina egna tankar i Teori delen för att förtydliga hur jag tänker kring IKT/IT kanske är det för mycket? Vad tänker du?

Teori: Informations och kommunikationsteknologi

Det finns en bild av IKT att vara en form av frälsare som skall revolutionera skolan, i flera avseenden till och med ersätta läraren eller vara den centrala källan till information i skolan. Empirisk forskning talar för att IKT-utveckling i skolan inte är en plötslig omvälvning, utan en stegvis förändring (Riis 1999).
Samtidigt finns det de som anser att tekniken försämrar lärandet, användandet av miniräknare och stavningskontroll gör eleverna sämre rustande för framtiden. Kritiker hävdar att introduktionen av IKT sker för snabbt utan tillräcklig eftertanke. Jedeskog(2000, s 100-105) redogör utförligare för olika syner på IKT.

Vad är då informations och kommunikations teknologi?

IT, informationsteknik, även informationsteknologi (eng. Information Technology), samlingsbegrepp för de tekniska möjligheter som skapats genom framsteg inom datateknik och telekommunikation. Den fortskridande förbättringen i datorernas prestanda tillsammans med kapacitetsökningen i det globala telenätet ledde under 1990-talet till att IT kom att utpekas som en av de viktigaste drivkrafterna för industriella och samhälleliga förändringar. Även beteckningen ICT (eng. Information and Communication Technology) används då man särskilt vill betona telekommunikationens roll.(www.ne.se, 2005-04-13)

Östegötlands läns bibliotek har en annan definition än NE: "Definition IKT — informations- och kommunikationsteknik. Den del av IT som bygger på kommunikation mellan människor."(http://www.lansbibliotek.ostsam.se/index.php/features/iktlyftet, 2005-04-13) Definitionerna försöker på olika sätt utveckla IT begreppet att innehålla mer eller fokusera på andra ställen, men det inkluderas i definitionen av IT. Svenska wikipedias definition klupar ihop ITeknik med ITeknologi och gör definitionen: "IT, informationsteknik och informationsteknologi (eng. information technology), är ett samlingsbegrepp för de möjligheter som skapats genom framsteg inom datateknik och telekommunikation." (“Informationsteknik - Wikipedia.” http://sv.wikipedia.org/wiki/Informationsteknologi (Åtkomstdatum Juni 24, 2010)) Engelska wikipedia har en klar och tydlig defintion som jag skulle kunna skriva under på.

"Information technology is a general term that describes any technology that helps to produce, manipulate, store, communicate, and/or disseminate information."(“Information technology - Wikipedia, the free encyclopedia.” http://en.wikipedia.org/wiki/Information_technology ,(Åtkomstdatum Juni 24, 2010)).

Jag använder i uppsatsen begreppet IKT snarare än IT då IKT är det som används inom lärarprogrammet och den inriktning Lärande och IKT jag läst. Om jag skulle vilja särskilja det något från definitionen av IT är det i att kommunikation är inkluderad och inte ska glömmas bort.

Resultat: Intevjuer: Informations och kommunikationsteknologi

Hur lärarna vill använda sig av IKT beror främst på undervisningsmetoden, på vilket sätt verktyget passar in. Kim vill helst inte arbeta med IKT lösningar alls med Robin och Sam vill att man satsar mer på datorer i skolan så att problem med tillgängligheten minskar. De är överens om att pedagogiken ska vara i fokus.

IKT eller IT är för lärarna starkt synonymt med Internet och vad man kan göra med det. I andra hand datorer och de program som kan köras lokalt. De flesta såg inte overheader, klassiska telefoner, videokassettspelare som IKT. Lärarna hade i förväg blivigt introducerade till NEs definition av IKT. Det med den förförståelsen som de svarar på mina frågor.

Examen: Teori

Detta är nog den del som har tagit mest tid i veckor räknat. Då jag har arbetat under en lång tid upplever jag den smått anakronistisk. Den är även den del jag känner bjuder på mest. Läser man här hittar men intresant stoff som vart och ett skulle kunna bli ett blog inlägg i framtiden.

trevlig läsning

tips och ideer är välkomna :)

Teoretisk anknytning

Det finns en bild av IKT att vara en form av frälsare som skall revolutionera skolan, i flera avseenden till och med ersätta läraren eller vara den centrala källan till information i skolan. Empirisk forskning talar för att IKT-utveckling i skolan inte är en plötslig omvälvning, utan en stegvis förändring (Riis 1999).
Samtidigt finns det de som anser att tekniken försämrar lärandet, användandet av miniräknare och stavningskontroll gör eleverna sämre rustande för framtiden. Kritiker hävdar att introduktionen av IKT sker för snabbt utan tillräcklig eftertanke.  Jedeskog(2000, s 100-105) redogör utförligare för olika syner på IKT.

Jag har grupperat litteraturen enligt följande: Information och urval, Individualisering och distraktioner, Kommunikation, samt Datorvana och datortillgång. Med dessa grupper vill jag förtydliga och strukturera möjligheter och problem som beskrivs inom ämnet. Samma grupper tar jag även med mig i resultatredovisningen.

Kommunikation

Nyheter om omvärlden rör sig mycket fortare på nätet. Ett exempel är den twitter(snabb-mass-meddelande) användning som existerat kring Irandemonstrationerna.

(2009, Lev Grossman, Time, "Iran Protests: Twitter, the Medium of the Movement", 2009-08-05) Det var genom twitter som nyheter nådde världen, och som demonstranterna kunde kommunicera med varandra när myndigheterna stängde ner och övervakade mer traditionella kommunikationsvägar.

Kommunikation i sig formar oss. R. Säljö beskriver det sociokulturella perspektivet: "Det är genom kommunikation som sociokulturella resurser skapas, men det är också genom kommunikation som de förs vidare. (2000, "Lärande i praktiken", s.22) Då kommunikation är motorn i att skapa och överföra nya sociokulturella resurser innebär ökade möjligheter till kommunikation ökade möjligheter till skapande och utbyte av dessa resurser. Vår avancerade kommunikation är vad som särskiljer oss som människor. "Vi kan fråga andra, och vi lånar och byter ständigt information, kunskaper och färdigheter i samspel med våra medmänniskor." (s.34, 2000, R. Säljö, "Lärande i praktiken") Det är genom kommunikation vi är de vi är och utvecklas till de vi ska bli. 

Människan har en strävan att kommunicera med andra, på så sätt är inte det vi gör med IKT något nytt, utan bygger på tidigare teknologier. Vad som är nytt är hur effektivt vi kan kommunicera med många och oberoende av avstånd (2000, R. Säljö, "Lärande i praktiken", s24). De förbättrade kommunikationsmöjligheterna påverkar vad vi kan lära oss.

IKT har omformat vad som är viktigt att lära sig, exempelvis kan man hitta fakta om det mesta fakta på wikipedia. En lärares roll är inte att hålla monolog och förmedla information, utan att förmedla färdigheter att hitta information och använda sig av den. Elevens roll är i huvudsak inte att memorera fakta utan att veta var den finns hur man använder den. Den fakta som läraren ska vara mer begriplig och ett komplement till det fakta som om ger oss. (s239. 2000, R. Säljö, "Lärande i praktiken")

Sammanfattning: Chatt och annan kommunikation kan vara en distraktion(se Distraktioner ). Kunskap är mellan individer, nya digitala kommunikationsmedel. är även de bärare av den. Tillgängligheten till information gör att information inte är det som är viktigast att lära sig utan snarare är färdigheten att hitta, hantera och förmedla vidare information är det som har kunskapsvärde.

Information och urval

Källkritik idag har utvecklats/fått konkurens av att kunna bedöma vilken information som är relevant för just dig eller den organisation du befinner dig i. På svenska kallas det för omvärldsanalys och är något som håller på att utvecklas i takt med att källorna blir fler och fler.  Linda Genf och Johanna Laurent(2008, s8) ger följande steg som stöd till omvärldsanalys.

• Avgränsa analysen.
• Samla omvärldsinformation.
• Analysera omvärldsinformationen.
• Dra slutsatser av informationen.
• Kommunicera analysen.
• Planera och agera till nytta för den egna verksamheten.

I skolans värld skulle detta givetvis behöva anpassas för elevens individuella lärande. 

Informationssökning är nödvändig och möjlig i skolan och skapar möjligheter men oxå nya utmaningar.  (Informationssökning och lärande, Limberg, 2002) och (Kapitel: "att söka information för att lära" Limberg, 2001) För att kunna använda information på webben och i andra källor krävs undervisning och träning på att bli bättre på egenskaper som informationssökning, skapa egna forskningsfrågor, tänka om sitt tänkande, skumma texter, använda register och innehållsförteckningar (Limberg, Kapitel: "lässtrategier för webben", s. 48, 2002), två huvudsakliga metoder i informationssökning på webben som elever använder i undervisningen är "Förfinande av sökord" och att "klicka sig vidare" med hjälp av länkar.(kapitel Informationssökning på webben, Limberg, s. 59, 2002) Det första innebär ändrar i sökorden för att hitta rätt resultat och det senare att man följer länkar från de sidor man hittar.  Användandet av träfflistor sammanställer hon med följande punkter. (s. 64, 2002)

• Träfflistor betraktas av barn som är oerfarna vid att använda webben ungefär som innehållsförteckningar i fackliterära böcker.
• Barn som söker linjärt lyckas bättre än barn som återvänder till träfflistor ofta.
• Pojkar ögnar igenom träfflistor fortare än flickor
• Barn som söker webbsidor som innehåller information om ett ämne kan utnyttja träfflistor bättre än barn som söker precisa svar på sina frågor redan i träfflistan.
• Beskrivningar av webbsidor i träfflistor är ofta abstrakta och missvisande, till och med i söktjänster som är utformade för barn.
  

Nu får man ha i åtanke att mycket har ändrat sig sedan dessa undersökningar gjordes. Dels är barn mer vana vid nätet dels har nätet utvecklats. Min uppsats handlar dessutom om ungdomar snarare än barn. Men jag anser hennes studier kan ge en vägledning om situationen. Det skiljer sig en del från den omvärlds analys som Genf och Lourent beskriver tidigare. Jag återkommer i slutsatsen till mina tankar om dessa skillnader

 

Limbergs beskriver hur  Informationssökningsundervisningen  har utvecklats från bibliotekskunskap. Vilket har påverkat vad och hur det lärs. Hon tar upp hur detta borde utvecklas från fokus på bibliotekskataloger  till en fokusering på elevernas förståelse av sökning och användandet av information.  (Limberg, s.106, 2002)  Limberg beskriver olika modeller som tillämpas vid undervisning i informationssökning:

• Stigfinnarmodellen - Klickar sig fram genom länkar och letar efter informationen.
  
• Process - Man funderar i varje steg, vad ska jag söka, vilka källor ska jag använda osv...
  
• Användning av information - Att hantera (överflödet av)information som finns tillgänglig.
  
• Repertoar av förståelser - holistiskt förstå informationssökning
  
• Metakognition - fokus på förståelsen av sitt eget lärande
  
• Progression - Informationsstudier ska introduceras tidigt och utvecklas successivt över åren.
  

"De studier som visar på framgångsrik undervisning i informationssökning tyder på att det krävs en medveten pedagogik som tar sin utgångspunkt i den lärandes perspektiv och som ger mycket utrymme åt olika dimmensioner i informationssökning och informationsanvändning"(s119, 2002)

Sammanfattning: Färskare information. Lärare behöver en informationssökningsstrategi för relevans och källkritik. Lärare behöver en medveten pedagogik för undervisning i informationssökning.

Individualisering - Distraktioner

I rapporten "Effektivt användande av IT i skolan"(s.29, Myndigheten för skolutveckling, 2007) beskrivs ett flertal studier på hur närvaron av dator påverkat studier i skolan i en positiv riktning. En majoritet av lärarna tycker att det är lättare att nå utbildningsmål men oxå att anpassa utbildnigen för individiuella behov, något som är extra viktigt för barn med  inlärningssvårigheter.(s.28, 2007, Myndigheten för Skolutveckling, "Effektivt användande av IT i skolan").

"Läraren är inte heller nödvändigtsvis längre bäst i klassen och eleverna förväntade sig i Schofilds studie inte att läraren direkt skulle kunna svara på vad som var rätt och fel. Man fick i stället gemensamt försöka komma fram till en lösning. Lärandet får också mer karaktär av produktion än reproduktion; man skriver, syntetiserar och analyserar i större utsträckning."(s.246, 2000, R. Säljö, "Lärande i praktiken")
Det har skett en skiftning i skolan som gör den mer flexibel och individ anpassad. Eleverna ska bli mer självständigt tänkande och aktiva än den tidiga skolans elever vars utbildning utgick i från anpassning och uniformitet.(s.43,  2003, Gerd och Gerhard Arfwedsson,  Boken om pedagogerna, "Traditionernas framväxt.")  

Med ett digital kursmaterial ges möjligheter för eleven att hitta sina egna vägar genom materialet, så som hyperlänkar. Man kan även kombinera olika sorters media och göra det möjligt att ändra strukturen som materialet presenteras efter. (s.176, 2009, P. Anderhag et al., Utm@ningar och e-frestelser, "Interaktivitet och hypertextualitet? om digital kommunikation och digitala läromedel")

Det har länge(Rousseaus Emile) ansetts att även den som  lär sig självständigt behöver någon som vägleder och utmanar, lärarens roll blir att locka eleven till kunskapssökande genom att öka dess kunskaps törst i takt med att elevens förmåga ökar.(Gerd och Gerhard, s.46,  2003, Boken om pedagogerna, "Traditionernas framväxt."). Så även om informationen finns tillgänglig på Internet krävs en lärare/mentor att vägleda och utmana. Suga Mitra använder i sitt hole-in-the-wall projekt sig av datorer för att få ut lärande där skolor och lärare saknas eller är bristfälliga. I grupp klarar barnen att lära varandra med hjälp av det stoff som finns tillgängligt via en skärm i väggen och en styrplatta. (2007, Sugata Mitra, http://www.ted.com/talks/sugata_mitra_shows_how_kids_teach_themselves.html, 2009-07-04) Det visar på en annan sida. Att kunskaps törst finns inneboende och kan hittas om man bara gör det möjligt att nå den och utmans. I studien lär sig barnen i grupp genom att dela med sig av det de har kommit fram till och på så sätt föra gruppens kunskaper framåt.

"MIE's uniqueness is its ability to attract children towards the Learning Station driven purely by their own interests. Conventional pedagogy, on the other hand, focuses on the teacher's ability to disseminate information in a classroom setting. MIE thus complements the formal schooling system by providing a much needed balance for a child to learn on her own and provides for a holistic learning experience."(http://www.hole-in-the-wall.com/, 2009-07-04)

Sugata anser dock att metoden ska ses som en möjlighet enbart där lärarledd undervisning av olika anledningar inte finns till hands. IT kan även vara en distraktion från lärander. Elver ser datorn som ett digitaltrum där de kan komma undan skolan (Säljö, Hernwall, Utmaningar och e-frestelser , 2002, s303) Chatt med kompisar och slösa på lektioner. Visserligen gick dessa barn  i grundskolan när intervjuerna skedde, men eleverna har gått vidare till gymnasiet och möjligheterna till frirum finns även där. Stig R Rask(2003, KRUT "Internet i skolan- problem och möjligheter" )  beskriver hur lärare har oro för olämpligt material ska komma eleverna till del, dels genom att den snubblar över det men också att det utvecklas en kultur bland ungdommarna där man ska se det värsta. Det virtuella rummets möjlighet till anonymitet eller alteregon oroar också då virtuella möten kan bli riktiga möten och de brott som kan ske i samband med dessa men även kränkningar som kan ske dolt av webbens anonymitet. Sist men inte minst kommer punkten med källkritik. Det är lättare idag att skapa källor till information med ett felaktigt budskap. Åsikter kan presenteras som sanningar. Propaganda blir alltså förmedlat som fakta. Detta är följder av de egenskaper som nätet har.
Lösningar som används är censur, filtrering och användarpolicys.( Stig R Rask, 2003, KRUT "Internet i skolan- problem och möjligheter")

Sammanfattning: Datorer förenklar för lärare att individualisera elevers lärande, detta kan i sin tur hjälpa elever med inlärningssvårigheter. Lärarens roll går mot att visa hur man når kunskap och att utmana så att eleven söker den kunskapen. Läraren är nödvändigt vis inte längre den som kan mest om var fråga. Man kan i viss utsträckning lära sig enbart genom tillgången till datorer. Då ingen filtrering av material som läggs upp på nätet kan felaktig information, även rena lögner, finnas där. Nätet för även med sig distraktioner då det inte enbart är de funktioner som är relevanta för ämnet som är tillgängligt men även andra ämnen och ren underhållning som tex spel, chatt. Det finns även problem med kränkningar dolt av nätets anonymitet.

Datorvana och datortillgång

 Rapporten "Effektivt användande av IT i skolan"(s.29, 2007, Limberg, Myndigheten för skolutveckling) beskriver även att en av tre lärare anser sig sakna tillräcklig kompetens för att kunna införliva IKT i undervisningen.

Vad det gäller lärares inställning visar forskningen på enligt Limbergs forskningssammanställning(s121, Limberg, 2002) att lärarna har svårt att förstå elevernas situation, det vill säga att se utan för sin egen förkunskap när det gäller informationssökning. Limberg ser också i ett problem i att lärare inte bryter ner informationssökningsprocessen i olika undervisningsmoment. Lärarna förväntade sig att informations söknings färdigheterna skulle uppstå av sig själva. Lärare har ofta för lite kunskap om informationssökning, medan ofta bibliotekarier har den kunskapen men inte den pedagogiska färdigheten. Limberg lyfter fram forskning som visar på framgångar om lärare och bibliotekarier kompetensutvecklas gemensamt.  ( s169, Limberg, 2002)
En av de saker som har hållit tillbaka utvecklingen av IT i skolan är avsaknaden av datorer.

"En stor majoritet av de svenska grundskollärarna saknar tillgång till en egen dator, visar statistik som Skolverket tagit fram. Bara en fjärdedel av lärarna har en egen dator på jobbet, resten tvingas dela med kollegerna. Lärarförbundets förbundsordförande Eva-Lis Sirén är upprörd."(20090722, cs, http://computersweden.idg.se/2.2683/1.231736/akut-brist-pa-datorer-i-skolan)

Att inte kunna förbereda digitalt material gör att den typen av undervisning får lägre kvalitet.

Det finns oxå rädsla för den nya främande tekniken. Vid introduktion av ny teknik skapas ofta en "teknikpanik", en skeptisim för ny teknik Stig R Rask(2003, KRUT "Internet i skolan- problem och möjligheter" ). Det vill säga att man ser många problem som tekniken ger och har möjlighet att föra med sig, men inte har tron att man kan arbeta sig runt dem.  

Sammafattning: Lärares egen uppfattning och forskning visar på att lärare saknar behövd kunskap i IKT och informationssökning. Många är skeptiska till införandet av ny teknik. Lärare eller åtminstone grundskollärare har liten tillgång till datorer i arbetet. Vid introduktion av ny teknik kommer vanligen ett motstånd där de förändringar som genomförs ses som ett problem.

Examen: Syfte

Den första delen jag ska arbeta med idag är syfte, mål och frågeställning. Dessa saker har ändrats under färdens gång. Men är strakt begränsade av de undersökningar jag faktiskt gjort. Jag började lockas av alla de möjligheter jag så i samhällsämnet på den tiden jag började med uppsatsen och en frustration över att den mesta forskning jag blivit exponerad för handlade om mattematik och naturvetenskap som i min mening inte är lika intressant ur ett internet perspektiv. Då jag är nöjd med de nuvarande formuleringarna lämnar jag det om inget revolutionerande händer, men känn dig fri att kommentera och ge förslag.

nu ska jag fika sen blir det att ge sig an teori delen och ringa min handledare...

Syfte.

Mitt syfte är att ta reda på hur samhällslärare använder sig av IKT i gymnasieundervisningen.

Mål

Mitt mål är att få reda på och redovisa uppfattningar om problem och möjligheter som samhällslärare i göteborgsområdet ser med IKT

Frågeställning

Vilka möjligheter upplever samhällslärare med IKT i dagens skola?

Vilka problem upplever samhällslärare att det finns med IKT i dagens skola?

Examen: Inledning

Jag arbetar nu med det sista rycket i min examen. Min uppsats handlar om samhällslärares användning av IT. Jag är rätt nöjd även om det känns lite utdaterat. Här är iaf inledningen. Ge gärna förslag på saker som kan komma in och förbättra den. Men inte för mycket jag vill bli klar med det här.

Vi lever i informationens tidsålder. Allt mer datorkraft byggs in i verktyg. Telefoner tar man med sig överallt och de innehåller allt mer och allt fler funktioner. Internet knyter samman datorer från hela världen i ett enda stort virtuellt samhälle. E-post och annan elektroniskt överförd kommunikation tar över stora delar av samhället. I detta arbete har jag själv till stora delar använt mig av e-post i kommunikation med handledare och vid initial kontakt för intervju personer. Organisationer, stiftelser, företag, staten och kommuner ger sitt stöd till utveckling av informationsteknologi

Datortekniken har utvecklats och varit del i förändring i hela samhället, på många områden har IT-utveckling både fått ris och ros. I många delar av samhället har tekniken förbättrat framförallt informationshanteringen. Skärmar över hela Göteborg visar när tåg, spårvagnar och bussar kommer fram och om något är fel. Medicinska Journaler har lagts in på datorer och kan nu plockas fram på olika sjukhus av olika läkare med ett fåtal knapptryckningar. Bankärenden gör man hemma vid datorn. På många områden har man fått fram teknik och specialiserade lösningar där IKT förbättrar och gör det enklare. Dessa införande har varit gynnsamma men inte därför nödvändigtvis smärtfria. Förväntar man sig att en journal skall finnas tillhands på studs, beställer man den inte i förväg. Strular då tekniken är risken för att man helt står utan journal när gamla rutiner inte finns kvar.

”På lite längre sikt innebär utvecklingen att datorerna klarar
helt nya uppgifter. På 15 år sker en ökning av datorernas kapacitet
med 1000 gånger. Under den senaste 15-årsperioden har
datorerna således utvecklats från att vara enkla kalkyl- och
texthanteringsapparater till kraftfulla plattformar för hantering
av grafik, bilder och ljud. Även rörliga bildsekvenser kan
hanteras med acceptabla prestanda. Det är lätt att se denna
utveckling när man blickar bakåt. Det är betydligt svårare att
se vad den kommer att betyda i framtiden.” (Riis, IT i skolan mellan vision och praktik, 2000)

IT-utvecklingen i skolan har pågått länge, ett flertal olika projekt har startats för att motivera och utbilda lärarna till att använda IKT i sin undervisning (Riis, 1999, s10). Ett flertal speciallösningar, Cheops pyramid, Kunskapsnätet m.fl. har tagits fram för att förenkla lärandet och lärande situationen. Läraryrket har en stor mängd olika IKT-verktyg tillgängliga för sig, som en lärare måste sålla mellan och välja ut de som lämpar sig för deras lektioner. Det handlar inte bara om allmänna verktyg som alla i ett IKT-samhälle förväntas kunna, inte bara specialskrivna verktyg för skolan och inom det egna ämnesområdet, utan alla dessa och dessutom ytterligare några verktyg som intressegrupper vill att man hittar tillämpningar för i sin undervisning. Läraryrket är komplext. Det avspeglar sig i de möjligheter som finns för IKT och lärande. Samtidigt pågår en ständig förnyelse av IKT. Möjligheterna ökar ständigt. Vad som var intressant och nytt i en lärande situation för ett par år sedan kan vara helt irrelevant för samma lärande situation idag.


Mycket av det som studeras i samhällsämnet kom tidigt in på den sociala arenan som byggts upp av IKT. Tekniken går mångt och mycket ut på att kommunicera och ger möjligheter för fler grupperingar att få ut sitt budskap, exempelvis NGOs och politiska partier. Samtidigt finns det kolabortiva verktyg där man gemensamt kan beskriva det samhälle som vi lever i, såsom Wikipedia. Hur använder sig då samhällslärare av dessa möjligheter?

Dataspelsberoende Beta 0.1

Vad man bör tänka på när man ser att någon har problem med datorspelsberoende
Jag funderade lite på det idag.. då jag hade en diskution med skolsköterskan. Jag satte ihop lite ideer om saker jag tycker är vikitigt och som jag tror ofta missas. Lämna gärna kommentarer om hur jag kan förbättra dessa tankar.

1. Datorspel idag har flera fördelar som man ska ha i åtanke när man behandlar ett sådant ärende. Det gäller att ha en positiv bild av verksamheten även om man vill minska ner den. Åtminstånde förstå att man kan ha en positiv bild. Att det är problem med spelandet har ni ju redan kommit fram till så här kommer fördelarna och hur man kan förhålla sig till dem,
a. Kontakt. Datorspel idag fungerar som telfon, brev, bud och en fika. Man har kontakt med sina vänner man pratar med dem.. man sjunger och skojar. men lär känna nya personer håller kontakt med gamla. Socialt helt enkelt. Kanske kan det fungera att ha spelet igång och arbeta med annat precis som andra inte drar ur telefonen när du sitter och förbereder ett möte eller vad du nu gör.
b. Aktiv underhållning. Datorspel är till skillnad från böcker, tidningar och tv aktivt det kräver tänkande(i olika utsträckning) och det är även en form av fysik aktivitet.. bland annat finns det i USA ett begrepp som heter "nintendo surgeons". Den generation som växt upp med nintendo var åtminstonde initialt mer kordinerade och precisa i sina handrörelser än tidigare generationer av kirurg studenter. läs er. http://www.wired.com/medtech/health/news/2004/12/66086
c. Ansvar. Tro det eller ej. En av konflikterna mellan "verkligheten" och spelen är att man i spelen kan ha ansvar. Vara ledare för en grupp av spelare(riktiga människor). Ha avtal och bokade tidier. Att tänka på är att ta in detta med möten i beräkningen. Även om detta är underhållning.. så jämför det med med fotbolls träning eller något liknade. Är det en viktig match kanske lite undantag kan göras. Då blir det lättare att styra saker som inte är viktigt. Ett förslag som jag läst är att man helt enkelt kommer överens om regler utifrån dessa möten. Dessa möten kan vara med folk från hela världen vilket kan göra tiderna konstiga för folk som är bundna till en tidsson. Men går det att lösa eller handlar om undantag visa förståelse. Men glöm inte bort att spelaren oxå kan styra tiderna för dessa möten och att antalet möten kanske måste begränsas.

2. Diskutera mer och dominera mindre.. Ta reda på vad som går att förhandla och vad som inte går(enligt spelaren). Kanske är något fundamentalt för spelaren sociala kontakt. Det finns säkert betydligt fler aspekter av punkt 1 än de jag tänkt på. Vad är viktigt för din spelare? Förhandla fram ett avtal som fungerar för spelare. så att skola/arbeta och sociala kontakter fungerar. Fundera på vad du är orolig över och diskutera detta med spelare.. går skolan dåligt för att man är trött? hitta gemensam lösningar.

3. Ersätt med något. Vad ska man göra i stället för att spela spel?

Recension: Den obandiga sök-lusten

Boken är lätt läst. Har många självklara påståenden. Endel finurliga påståenden. Mitt tips är att hoppa till sidan 99 läsa om kunskaps reaktorn. Det var intressant. Annars är boken lämplig om man vill få grundläggande kunskap om kunskap i tankar som snuddar vid IKT. ISBN: 91-7608806-5