Examen: Metoder

Idag har jag återigen tagit tag i min uppsats jag har främst tittat på metod kapitlet som följer med uppdatering. Planen är att jag ska gå upp i januari. Så jag ska nog skaffa lite böcker igen att referera under rubriken analys sedan hoppas jag att denna del är klar. Min handledare ansåg att jag hade bra metod men att det inte kom fram lika bra i texten så jag har arbetat på texten och plockat fram källor som stödjer mina argument.
Så är det bra nu, tips idéer?

Metod har jag tidigare skrivit om i:

• http://blog.mumma.nu/2010/07/examen-metod-idealtyper.html
• http://blog.mumma.nu/2010/06/examen-metod.html

Metod.

Jag ville orientera mig i samhällskunskapslärarnas inställning, för att få en bild av hur möjligheterna med IKT ses i skolan. Jag arbetar ur den andra ordningens perspektiv dvs att det är inte vad som är sant om IKT utan vad lärarna upplever som är i fokus för min undersökning, något som färgar mitt val av metod som beskrivs nedan.(Marton, F. (1978). Describing conceptions of the world around us. Pedagogiska institutionen, Göteborgs univ.)

Kvalitativa metoder

De kvalitativa metoderna är till för att kunna karaktärisera det man under söker. Att hitta dess egenskaper och gruppera resultaten. (Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys : exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur.) Vilket är det jag vill göra. Jag ser det som att man skaffar sig en överblick över vad som kan finnas tillskillnad från kvantitativa intervjuer som berättar hur vanliga fenomenen är.

Kvalitativa metoder lämpade sig inte bara för att ge svar på mina frågeställningar utan även bra för att snabbt komma igång vilket gjorde att jag kunde börja med intevjuerna tidigt i mitt arbete. Intervjuerna och lärarnas inställningar har legat till grund för mitt arbete.

Jag ser möjligheter att en kvantitativ mätning skulle kunna ge en vidare förståelse och skulle kunna vara ett nästa steg för att kunna kvantifiera hur vanliga de olika uppfattningarna är.

Forskningsläget

I mina litteraturstudier har jag hittat texter inom mitt område. De mest intressanta texterna ur min uppsats synvinkel handlar om hur man använder IKT i undervisning eller mer generellt använder IKT. Den litteratur jag har funnit innehåller inte samhällslärares syn på IKT i undervisningen. Denna brist på literatur visar att det finns ett behov av mer forskning på detta område. I literaturen beskrivs dock allmänna problem och möjligheter som upplevs av lärare och exempel på hur IKT kan användas vilket har gett mig en god grund för min undersökning.

Intervjuer

Intervjuernas syfte är att få en bild av vilka möjligheter och problem som finns. *Intervjuerna ska fokusera på öppna frågor inriktade på att lärarna ska förmedla sin uppfattning av IKT i undervisningen. Genom de öppna frågorna kommer jag att minska risken att jag leder lärarna in på mina egna uppfattningar. Intervjuernas huvudsakliga syfte är att ge en grundläggande insikt i lärarnas syn på IKT.

Samtalsintervjuer

Jag valde tidigt att göra samtalsintervjuer då jag kom fram till att den intervju formen gör det möjligt att ha mer öppna frågor och få tankeställningar och ideer som jag själv inte tänkt på. Metodpraktikan (Esaiasson et.al , Elanders Gotab, Stockholm, 2004) beskriver samtalsintervjuer som lämpligt för detta. De tar även upp att samtalintervjuerna lämpar sig där forskaren inte har så stora erfarenheter inom ämnet och där resultatet ska säga något om människors vardagliga erfarenheter. Det finns enligt Metodpraktikan fem områden då det lämpar sig extra väl att använda samtalsintervjuer, varav "när vi vill veta hur människor själv uppfattar sin värld" är det huvudsakliga skälet som fick mig att välja samtalsintervjun som metod. Att intervjuformen lämpar sig extra bra "när vi ger oss in på ett outforskat fält" var den andra anledningen. I de första efterforskningarna jag gjorde efter litteratur kring mina frågeställningar hittade jag inga texter som behandlade samhällslärarens perspektiv. Detta fick mig att vilja ha en öppen diskussion där jag är passiv i skapandet av en bild av hur samhällslärarna ser på den ny utvecklad informations och kommunikations teknologin.

Urval

Jag har i mitt urval av testpersoner haft som mål att nå samhällslärare av olika kön från olika skolor. För att få tag i lärarna arbetade jag mig igenom en lista med Göteborgs gymnasieskolor och frågade om jag kunde få en intervju med en samhällslärare där. Redan här skedde en naturlig filtrering då jag fick 7 stycken intresserade. Då dessa uppfyllde mina krav på jämn könsfördelning och kom från olika skolor (tre män och fyra kvinnor från 7 olika skolor) valde jag att gå vidare med dessa som mina intervjupersoner. Det kan vara sannolikt att tro att de lärare som ville ställa upp på intervjun är mer intresserade av IKT i undervisningen än lärare generellt är. Intervju personerna har i sina svar varit olika och kunnat fördelas bland välkomnande och avvaktande till teknologin. Det är tänkbart att det avståndstagande kategorin skulle kunna bli tydligare i ett större urval.

Anonymitet

Alla utom två intervjupersoner ville vara anonyma i intervjuerna. Jag valde då att behandla alla anonymt och på så sätt kunna fokusera på innehållet i det de säger. Risken här är att anonymiteten kan minska trovärdigheten för uppsatsen (Metodpraktikan. s285) då man inte kan granska källorna lika lätt, men fördelen är att anonymitet kan göra att intervjupersonerna vågar svara på saker som annars hade varit känsliga att sätta sitt namn på. En annan anledning för att godkänna anonymiteten är att faktiskt få intervjupersoner till uppsatsen.

Intervjuguide

Jag har delat in intervjuguiden i 3 delar. Grundfrågor, uppfattning och användande. Den första handlar om rena fakta om personen och är lite för att värma upp inför de andra frågorna. Sedan går vi över till lärarens uppfattning om IKT som lärare, för att sist gå över till praktiska användningar i olika fall. Områdena går in i varandra och då jag vill att lärarna ska berätta sin berättelse höll jag mig flexibel som intervjuare efter vad de ville prata om och använde så kallade öppna frågor. Vad jag ser till att göra är att behandla alla av huvudfrågorna i var del och om de inte kommer igång eller berör underfrågorna så tar jag upp dem. Intervjuguiden delar beskrivs här.

Grundfrågor

Namn: (använd enbart administrativt)

Ämnen:(utöver samhällskunskap)

Övriga roller i skolan: (klassföreståndare, IT ansvarig, mm)

Frågorna används för att värma upp intervjupersonen. Vänja dem vid situationen att svara på frågor och känna sig bekväma i stituationen. Även metodpraktikan ger stöd för att göra informanten ska känna sig trygg i intervju situationen. Grundfrågorna hade även ett syfte för mig att kunna strukturera bearbetningen av intervjuerna. Genom att dessa frågor kommer i början av bandet får jag något att associera hela samtalet till.

Uppfattning

Efter grundfrågorna ställde jag frågor som handlar om lärarens uppfattning av IKT eller IT då de inte gjorde en distinktion. Jag ställde grundfrågorna och följde sedan upp med underfrågorna om diskussionen avstannade. Begreppet IKT visade sig kräva en förklaring men när de sedan uppfattade vad jag var ute efter hade de åsikter och uppfattningar om det. Det var i denna del av intervjun som lärarna pratade mest och gav mest åsikter.

Hur ser du på IKT?

• …i undervisningen?

• Vad är fördelarna med att använda IKT i undervisningen?

• Vad är problemen med att använda IKT i undervisningen

• Vad är nackdelarna med att använda IKT i undervisningen?

Vad är IKT för dig?

• Film

• Ordbehandling

• Internet

• Webbpublicering

• Mail och kommunikation

Användande:

Hur man ser på saker påverkar även hur man använder dem. Jag följde därför upp med att låta informanterna beskriva hur de använde IKT i sin undervisning. Många hade givetvis redan kommit in på det i den tidigare frlsn dom handlade om deras uppfattning.

• Hur använder du som samhällslärare IKT i undervisningen?

• Film

• Ordbehandling

• Internet

• Webbpublicering

• Mail och kommunikation

• Hur skulle du vilja använda IKT i undervisningen?

• Hur anser du en samhällslärare kan använda IKT i undervisningen?

Intervjusituationen

För att göra intervjusituationen så bra möjligt har jag förberett mig genom att tänka igenom intervjuguiden och testa den i provintervjuer på studiekamrater — jag valde att göra testintervjuer på samhällslärarstudenter med olika inställning till IKT. För att göra det så smidigt för intervjupersonerna som möjligt och för att de ska känna sig trygga och bekväma lät jag intervjupersonerna bestämma plats, vilket resulterade i att intervjuerna i samtliga fall gjordes på lärarnas respektive skola. Jag använde bandspelare för att kunna fokusera på intervjun och inte på att anteckna. Varje intervju tog ungefär en timma.

Analys

Då jag själv är med auditiv än visuell valde jag att börja med att lyssna igenom banden upprepade gånger och föra anteckningar på de saker jag skulle vilja lyfta ut.

Idealtyper

För att tillhandahålla löftet om anonymitet och för att fokusera på åsikter man kan stöta på i skolan har jag valt att arbeta med idealtyper. Idealtyper är en lämplig indelning när man inte har vattentäta skott mellan de olika indelningarna utan snarare vill beskriva gradskillnader. Jag använder idealtyperna för att märka ut två ytterkantsbilder av samhällslärare och en mellanväg. I Metodpraktikan beskrivs hur idealtyper kan ses som ytterkanter på en skala där påståenden lutar åt endera ena hållet eller andra. (Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., & Wängnerud, L. (2004). Metodpraktikan : Konsten att studera samhälle, individ och marknad. (andra upplagan.). Elanders Gotab, Stockholm AB. )

I Larssons Kvalitativ analys beskrivs det hur man kan arbeta fram kategorier under analyssteget utifrån det intervjumaterial man har. Att hitta kategorierna och dess egenskaper är snarare ett mål än en metod.(Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys - exemplet fenomenografi. Studentlitteratur. )

Jag arbetade fram tre typerna som beskriver gradskillnaderna på åsikterna och placerade in uttalande efter hur de överensstämde med idealtyperna. På så sätt får jag 3 olika idealtyper man kan möta bland lärare. Då detta inte är en kvantitativ intervju kan jag inte uttala mig hur vanliga de uppfattningar som framkommit i intervjuerna är, utan bara att de fanns bland de lärare jag mött i dessa intervjuer.

Jag presenterar här kortfattat vilka idéer och åsikter de tre olika idealtyper jag har arbetat fram representerar. Idealtypernas åsikter förtydligas sedan under respektive underrubrik i intervjudelen.

Kim - Det är viktigt att eleverna får den kunskap som kursmålen kräver, då fungerar traditionell samhällskunskap där fakta hämtas från läroböcker och föreläsningar bäst. Det är problematiskt att använda sig av IKT. Dels måste både läraren och eleverna sätta sig in i tekniken och dels åtföljs den av tekniska problem som gör att undervisningen blir lidande. Eleverna är inte heller riktig mogna att ta det ansvar som krävs när det finns så mycket distraktioner tillgängliga. Det finns mycket fakta på nätet men läraren bör vara den som väljer ut, granskar och skriver ut materialet för att minimera problemen med oförutsedda teknikproblem, distraktioner och bristande källkritik.

Sam - Man kan används sig av IKT för att nå kunskapsmål i kurserna. Det finns mycket fakta på Internet och det finns bra program man kan använda sig av. Men man måste ha kunskapsmålen i fokus och se till att den tid man lägger på IKT bidrar till att eleverna når ny kunskap. Man bör vara observant på de nya problem som verktygen medför, så som teknikproblem, distraktioner och svårigheter med källkritik, så att man inte lägger all kurstid på att hantera tekniken utan att man når den kunskap som kursmålen kräver. Det finns inget eget syfte med att använda IKT utan det är elevernas kunskap som är i fokus.

Robin - Det viktigaste man kan lära eleverna är att själva finna och kommunicera kunskap, i dagens samhälle är då att använda IKT är en förutsättning. Alltså är vår uppgift som lärare att träna eleverna på att söka information på Internet använda skrivprogram och presentationsteknik genom hela utbildningen. Tekniken hjälper en att snabbare ta till sig kunskap och snabbare dela med sig av den. Man bör även ha projekt där man testar ny tekniker för att se vilka som fungerar så att eleverna tränar sig på att ta till sig nya verktyg. Det finns givetvis svårigheter med IKT man måste hantera som tex teknikproblem, distraktioner och otydligheter kring källor, det är viktigt att eleverna lär sig att hantera dessa problem för att kunna bli självständiga informationssökare.

Kim, Sam och Robin fanns representerade bland de lärare jag intervjuade. De rörde sig dock om en skala där lärarna där läraren kunde befinna sig mellan Sam och Kim eller Sam och Robin.

De lärare vars uttalande fått vara med och beskriva en ideal typ, delar inte alltid fullt ut alla åsikter som beskrivs i kategorin.Indelningen i idealtyper tydliggör vilka skillnader som finns bland samhällslärarna.

Indelning av under rubriker

För att förtydliga och strukturera möjligheter och problem som beskrivs inom ämnet har jag identifierarföljande grupper baserat på vilka områden som lärarna tog upp.

1. Definition: Informations- och kommunikationsteknologi
2. Information
3. Kommunikation
4. Individualisering
5. Förutsttningar

Dessa områden berördes och gavs vikt av de olika lärarna. För att göra rapporten mer lättläst och transparent så använde jag, utöver i intervju kapitlet, samma rubriker i kapitel om forskningsläget och diskussion. Att ha samma underrubriker gör det enklare att se samband och olikheter i uppsatsens olika kapitel.

Första delen handlar om hur begreppet IKT kan definieras medan efterföljande delar handlar om mina frågeställningar speglade innom de olika områdena.