Examen: Metod

Vad gör man, hur gör man, varför gör man.. kanske den svåraste frågan i ett arbete. Man vill hålla hög kvalitet. Jag har medlat mellan att velat komma igång snabbt och att ha en bra motivation på undersökningen. Personligen var det den här biten jag var minst förebered på. Då har jag ändå läst 2 metod kurser en på chalmers och en på pedagogen. Fast det gjorde det nog svårare då de talade emot varandra. Den jag skulle följa var väll pedagogens. Men jag tyckte den var för ytlig och för okonkret. Att min första handledare inte vill hjälpa mig med detta(eller något annat för den delen) gjorde det inte lättare. Som tur var har jag haft goda vänner att diskutera med, Nanna Naumann, Sari Naumann, Jenny De Fine Licht, Karolina Enquist Källgren och inte att glöma klippan och till lika min syster Elin Gustafsson. Förra året fick jag en handledare(PO Hansson) som faktiskt hade tid och intresse att träffa mig och han var även till bra stöd. Tyvärr så har han flyttat till Linköpings Universitet vilket gör att jag nu är på jakt efter en ny handledare. Är du sugen att få diskutera pedagogik och it och jobbar på GU? Uppsatsen är typ klar så det blir nog inte så mycket jobb :)

Metod.

Jag ville orientera mig i sammhäls lärarnas inställning, för att se om mina uppftattningar och förväntningar stämde. Kvalitativa intervjuer lämpade sig bra för att snabbt komma igång vilket gjorde att jag kunde börja med intevjuerna tidigt i mitt arbete. Intervjuerna och lärarnas inställningar har legat till grund för mitt arbete. Jag ser möjligheter att en kvatitativ mätning skulle kunna ge en vidare förståelse och skulle kunna vara ett nästa steg.

Teoretisk anknytning

Då jag skrivigt på min uppsats under en längre tid har böckerna som skrivits blivigt fler men framförallt min tillgång till dem, Den literatur jag kom över tidigt i arbetatet beskrev i huvudsak NO ämnens användande av IKT i undervisningen. Vilket lämnade mig ganska tomhänt på tidigare forskning specifikt inom det område jag ville undersöka. Den literatur som lämpade sig bäst för min frågeställning var de böcker som var mer generellt skrivna för helta skolan med avsende på IKT som "Utmaningar och E frestelser". Men jag vände mig även till allmän pedagogisk forskning frånkopplad IKT för att göra få en pedagogisk bredd.

Samtalsintervjuer

Jag valde tidigt att göra samtalsintervjuer då jag kom fram till att den intervju formen gör det möjligt att ha mer öppna frågor och få tankeställningar och ideer som jag själv inte tänkt på. Metodpraktikan(Esaiasson et.al , Elanders Gotab, Stockholm, 2004) beskriver samtalsintervjuer som just lämpligt för detta. De tar även upp att samtalintervjuerna lämpar sig där forskaren inte hat så stora erfarenheter och där resultatet ska säga något om människors vardagliga erfarenheter. Det finns enligt metod praktikan fem områden då det lämpar sig extra väl att använda samtalsintervjuer. "När vi vill veta hur människor själv uppfattar sin värld" är den huvudsakliga området som fick mig att välja samtalsintervjun. Att intervjuformen lämpar sig extra bra "När vi ger oss in på ett outforskat fält" var den andra anledningen. I de första efterforskningarna jag gjorde efter literatur kring mina frågeställningar hittade jag inga texter som behandlade samhällslärarens perspektiv. Detta fick mig att vilja ha en öppen diskussion där jag skapar en bild av hur samhällslärarna ser på den ny utvecklad informations och kommunikations teknologin.

Urval

Jag har i mitt urval av test personer haft som mål att nå samhällslärare från olika skolor av olika kön. För att få tag i lärarna arbetade jag mig igenom en lista med Göteborgs gymnasieskolor och frågade om jag kunde få en intervju med en samhällslärare där. Redan här skedde en filtrering då jag fick 7 stycken intresserade. Då dessa uppfyllde mina krav på jämn könsfördelning och många representerade skolor, tre män och fyra kvinnor från 7 olika skolor, valde jag att gå vidare med dessa som mina intervjupersoner. Givetvis är det en brist i uppsatsen att fler intervju personer inte fanns så att ett mer forskning motiverat urval skulle kunna göras.(ex: urval efter uttalat intresse respektive ointresse för teknologin). Vad jag är mest fundersam över är att dessa intervju personer kanske representerar lärare som har tagit tekniken till sig lite mer än de generella lärarna. Intervju personerna har i sina svar varit olika och kunnat fördelas bland välkommande och avvaktande till teknologin. Kanske är det så att det borde finnas en kategori mer ännu mera avståndstagande lärare som inte kommit tills tals i min undersökning.

Anonymitet

Alla utom två intervjupersoner ville vara anonyma i intervjuerna. Jag valde då att behandla alla anonymt och på så sätt kunna fokusera på innehållet i det de säger. Risken här är att anonymiteten kan minska trovärdigheten i uppsatsen(Metodpraktikan. s285). Jag gjorde dock bedömningen att trovärdigheten för mig var mindra viktig än att få svar på de frågor jag hade ställt. En uppsats på den här nivån kommer med största sanolikhet inte användas i vidare forskning(om annat för inspiration).

Intervjuer

Intervjuernas syfte är att få en bild av vilka möjligheter och problem som finns. *Intervjuerna ska fokusera på öppna frågor inriktade på att lärarna ska förmedla sin uppfattning av IKT i undervisningen. Genom de vidgade frågorna kommer jag att öka chansen att lärarna ger svar som jag inte förväntat mig. *Intervjuernas huvudsakliga syfte är att ge en grundläggande insikt i lärarnas syn på IKT.

Intervjuguide

Jag har huvud 3 rubriker på intervjuguiden. Grundfrågor, uppfattning och användande. Den första handlar om ren fakta om personen och är lite för att värma upp inför de andra frågorna. Sedan går vi över till läraren uppfattning om IKT som lärare. För att sist gå över till praktiska använding fall. Områdena går in i varandra och då jag vill att lärarna ska berätta sin berättelse ser jag inte till att de håller sig till de frågor jag ställt upp. Vad jag ser till att göra är att behandla alla av huvudfrgårorna i var kapitel och om de inte kommer igång eller berör underfrågorna så tar jag upp dem. Intervju mallen finns med i sin helhet som bilaga.

Intervjusituationen

För att göra intervjusituationen så bra möjligt har jag förberätt mig genom att tänka igenom intervjuguiden och testa den i prov intervjuer på studiekamrater jag valde att göra test intervjuen på samhälslärarstudenter med olika inställning till IKT. För att göra det så smidigt för intervju personerna som möjligt och för att de ska känna sig trygga och bekväma lät jag intervju personerna bestämma plats. Det blev på deras skola. Jag använde bandspelare för att kunna fokusera på intervjun och inte på att anteckna. Var intervju tog ungefär en timma.

Analys

Då jag själv är med auditiv än visuell valde jag att börja med att lyssna igenom banden upprepade gånger och föra anteckningar på de saker jag skulle vilja lyfta ut. Jag letade fram de tre typerna som var lämpligast att beskriva gradskillnaderna på åsikterna och placerade in intervjupersonerna på skalan efter hur de överensstämde med idealtyperna.
Jag kan inte uttala mig hur vanliga dessa uppfattningar som framkommit i intervjuerna är, utan bara att de fanns bland de lärare jag mött i dessa intervjuer.

Idealtyper

Majoriteten av intervjupersonerna har bett om att få vara anonyma. Med hänsyn till deras integritet har jag valt att sammanställt intervjuerna som tre idealtyper. Något som oxå sätt åsikterna i fokus.

Kim - Beprövad pedagogik är det viktigaste. I huvudsak skeptisk till IKT. Är medveten om att det finns vissa fördelar med IT och Internet men tycker det i stort mest har skapat problem. Är dock oftast villig att ta till sig om den är enkel att ta till sig och använda och passar in i det pedagiska arbetsätt utan frågetecken.

Sam - Pedagogiken är det viktigaste. Ser stora möjligheter men har inte, intresset eller tiden att ligga i framkant, tar till sig färdiga lösningar. Det som är enkelt eller testat av andra.

Robin - Man måste driva på och utveckla pedagogiken med den nya teknologin. Har ett intresse för IT och att använda det i verksamheten, testar gärna nya saker, ser inte problemen med IT som problem utan mer som nackdelar som vägs upp av fördelarna.

Båda ytterligheterna Kim och Robin fanns representerade bland de lärare jag intervjuade. De rörde sig dock om en skala där lärarna där läraren kunde befinna sig mellan Sam och Kim eller Sam och Robin.

De lärare vars uttalande fått vara med och beskriva en ideal typ, delar inte alltid fullt ut alla åsikter som beskrivs i kategorin.