end of the apple

quality of the mac is bad. do not expect their products to last long. good by "old" mini.

Published with Blogger-droid v1.3.6

Examen: IKT - Information och Kommunikations Teknologi

En definition. Detta är en del som saknas under teoretisk anknytning, intervjuer och eventuellt diskussion. Jag ska här lägga upp teori och resultat delen. Ni får se det som ett första utkast då jag kommer vilja bearbeta dessa delar igen. Att tänka på är att de kommer vara åtskilda under olika huvudrubriker. Jag har fått med lite av mina egna tankar i Teori delen för att förtydliga hur jag tänker kring IKT/IT kanske är det för mycket? Vad tänker du?

Teori: Informations och kommunikationsteknologi

Det finns en bild av IKT att vara en form av frälsare som skall revolutionera skolan, i flera avseenden till och med ersätta läraren eller vara den centrala källan till information i skolan. Empirisk forskning talar för att IKT-utveckling i skolan inte är en plötslig omvälvning, utan en stegvis förändring (Riis 1999).
Samtidigt finns det de som anser att tekniken försämrar lärandet, användandet av miniräknare och stavningskontroll gör eleverna sämre rustande för framtiden. Kritiker hävdar att introduktionen av IKT sker för snabbt utan tillräcklig eftertanke. Jedeskog(2000, s 100-105) redogör utförligare för olika syner på IKT.

Vad är då informations och kommunikations teknologi?

IT, informationsteknik, även informationsteknologi (eng. Information Technology), samlingsbegrepp för de tekniska möjligheter som skapats genom framsteg inom datateknik och telekommunikation. Den fortskridande förbättringen i datorernas prestanda tillsammans med kapacitetsökningen i det globala telenätet ledde under 1990-talet till att IT kom att utpekas som en av de viktigaste drivkrafterna för industriella och samhälleliga förändringar. Även beteckningen ICT (eng. Information and Communication Technology) används då man särskilt vill betona telekommunikationens roll.(www.ne.se, 2005-04-13)

Östegötlands läns bibliotek har en annan definition än NE: "Definition IKT — informations- och kommunikationsteknik. Den del av IT som bygger på kommunikation mellan människor."(http://www.lansbibliotek.ostsam.se/index.php/features/iktlyftet, 2005-04-13) Definitionerna försöker på olika sätt utveckla IT begreppet att innehålla mer eller fokusera på andra ställen, men det inkluderas i definitionen av IT. Svenska wikipedias definition klupar ihop ITeknik med ITeknologi och gör definitionen: "IT, informationsteknik och informationsteknologi (eng. information technology), är ett samlingsbegrepp för de möjligheter som skapats genom framsteg inom datateknik och telekommunikation." (“Informationsteknik - Wikipedia.” http://sv.wikipedia.org/wiki/Informationsteknologi (Åtkomstdatum Juni 24, 2010)) Engelska wikipedia har en klar och tydlig defintion som jag skulle kunna skriva under på.

"Information technology is a general term that describes any technology that helps to produce, manipulate, store, communicate, and/or disseminate information."(“Information technology - Wikipedia, the free encyclopedia.” http://en.wikipedia.org/wiki/Information_technology ,(Åtkomstdatum Juni 24, 2010)).

Jag använder i uppsatsen begreppet IKT snarare än IT då IKT är det som används inom lärarprogrammet och den inriktning Lärande och IKT jag läst. Om jag skulle vilja särskilja det något från definitionen av IT är det i att kommunikation är inkluderad och inte ska glömmas bort.

Resultat: Intevjuer: Informations och kommunikationsteknologi

Hur lärarna vill använda sig av IKT beror främst på undervisningsmetoden, på vilket sätt verktyget passar in. Kim vill helst inte arbeta med IKT lösningar alls med Robin och Sam vill att man satsar mer på datorer i skolan så att problem med tillgängligheten minskar. De är överens om att pedagogiken ska vara i fokus.

IKT eller IT är för lärarna starkt synonymt med Internet och vad man kan göra med det. I andra hand datorer och de program som kan köras lokalt. De flesta såg inte overheader, klassiska telefoner, videokassettspelare som IKT. Lärarna hade i förväg blivigt introducerade till NEs definition av IKT. Det med den förförståelsen som de svarar på mina frågor.

Examen: Intevjuer

Poängen med uppsatsen var att åka ut och intevjua lärare för att få reda på deras uppfattning. Det tog en stund att resa men kändes ganska givande. Som jag beskrev i metoddelen sammanställde jag 3 typer av lärare av de 7 jag intervjuade då de ville vara anonyma och de kändes lämpligt med dessa kategorier. Min förhoppning av att det skulle vara mer positvt än vad jag senare upplevde det under intevjuerna även de som är positiva till att använda IKT i samhällskunskapen har problem med få till det. Nu var detta några år sedan så man kan hoppas på att det bättrat sig.

Intervjuer

Hur lärarna vill använda sig av IKT beror främst på undervisningsmetoden, på vilket sätt verktyget passar in. Kim vill helst inte arbeta med IKT lösningar alls med Robin och Sam vill att man satsar mer på datorer i skolan så att problem med tillgängligheten minskar. De är överens om att pedagogiken ska vara i fokus.

Information och urval

All typerna är överens om den mängd källor som finns på nätet är användbar. "det finnes en sådan enorm mängd information". De har dock olika uppfattning om det är värt det och hur mycket bristerna väger över.

Robin anser att mängden information är en oväderlig källa av aktuell information. "I varje nytt moment som jag ska påbörja, när jag planerar, går jag in och orienterar mig själv, finns det nått här som jag inte är uppdaterad på" Källkritiken har blivit bättre genom att det finns fler motsidiga källor att jämföra, att tillgå och sätta upp mot varandra. "Otroligt viktig uppgift i att träna elever att granska, kritiskt, material de möter, att granska framför allt Internet, men oxå att använda sig av tekniken." Det är viktigt att man som lärare arbetar med detta och lär eleverna källkritik och att kunna hitta information. Robin har genom sökningar eller Urkund även möjligheter att granska elevers inlämningar så att det är gjorda av dem genom att själv söka på delar av arbetet eller låta granskningsprogram göra nogrannare sökningar av dokumentet.

Kim anser att informationen på Internet är för opålitlig för att kunna fästas ett större värde vid. Vem som helst kan fabricera information och eleverna har inte förmågan att bedöma vad som är riktigt. Kim använder inte heller Internet ofta för att hitta information till undervisningen. Någon enstaka betrodd källa som nationalencyklopedin eller en kursboks hemsida kan användas för att trycka ut stenciler. Trotts detta leder Internet till mycket problem då eleverna kan använda det för att plagiera uppsatser. Även om Kim inte uppmuntrar det använder eleverna nätet när de har tillgång till datorer. Det är viktigt för Kim att eleverna inte enbart får hitta sin information på nätet utan ska läsa böcker, tidningar och dylikt Det kan användas som komplement till en lärobok men inte annars.

Sam anser att nätet är en viktig källa som man måste använda i undervisningen, men den behöver kompletteras med böcker och andra källor som är mer tillförlitliga Sam beskriver att eleverna tar fler källor än vad de klarar av att granska och ser möjligheterna som Robin ser men även problemen som Kim lyfter fram. Vem som helst kan lägga upp information som kan vara vilseledande eller felaktig. Det blir alltså viktigare att diskutera källor än vad det varit tidigare. Eleverna väljer hellre nätet än kanske snabbare, tillförlitligare källor. Även om de har en aktuell bok i ämnet vill de direkt be ge sig ut på nätet.
"Den absoluta majoriteten av elever skippar alla andra källor, och så går dom ut och surfar på nätet, och så hamnar då på en suspekt sida som man kan inte avgöra är detta propaganda eller är det. Vad har den för tillförlitlighet den här källan?"

Problem

Är att eleverna kan hitta färdiga texter att lämna in. Att det finns mycket felaktigheter i informationen.

Möjligheter

Den stora mängden information. Att informationen är aktuellare än gamla kursböcker. Att man kan söka efter plagiat.

Individualisering - Distraktioner

De anser alla att man inte bara kan sätta en elev framför en dator och förvänta sig att de lär sig det de förväntas. Man bygger kunskap av information, men information är inte kunskap. Eleverna måste ha en genomgång av ämnet innan de söker så att de har något att förhålla sig till.
Kim uttrycker det så här "Om man tror, om man lever med den där villfarelsen som jag tror att det är nämligen att det här löser ett antal problem som lärarna tidigare tillsammans med eleverna hade och tar förgivet att alla klarar av det här så kan det va rentav till nackdel, för skulle man säga då skulle de ha mycket svårare att uppnå samma kunskap likvärdig kunskap som man gjorde tidigare då när det här inte var så utvecklat."(var observant på de här mekanismerna, inte bara tror att det löser sig av sig själv)

Kim ser problem med integriteten, att allt man gör på nätet kan ses av andra aktörer. Skolan har ansvar för sina elever. Men tror inte heller att interaktiva program kan avändas till för mycket. "Det finns väl ändå trots allt en viss mening med att kunskap har större förutsättningar att etableras i grupperingar när man är flera tillsammans och då blir distansundervisning inte ett alternativ och därför tror jag inte att dom här individuella studierna med hjälp av informationsteknologi är så användbara, av just av flera anledningar, men speciellt den då att det kräver väldigt mycket från dom som använder, kunskaper om själva apparaturen då, för att hitta det man ska."
Åter igen ses källkritiken som ett problem. Lärarna återkommer till att markera att informationen inte är tillräckligt granskad eller inte är kunskap utan enbart information. Att man skulle kunna sätta en dator framför en elev och tro att de lär sig något, anser inte lärarna är möjligt. Nätet lockar eleverna de har inte lärt sig disciplin att undvika chattprogram och andra distraktioner på nätet. Men det fungerar även som en distraktion från andra medier. Eleverna arbetar hellre med datorn än att undersöka tex de böcker som finns i ämnet. "Det här redskapet har en sån enorm dragningskraft så det slår ut allt annat, och där av tycker jag det är svårt att motivera mina elever att sätta sig ner och brottas med en text, men jag sätter mig vid datorn och vad gör dom, ja det är mycket som lockar, kanske dom inte gör det dom skulle göra för att få svar med sin fråga, utan dom, sitter där och samtidigt chattar dom med nån, också växlar dom mellan program."

Det är problemet med sidor som inte hör hemma alls i skolmiljö. Saker som kan vara stötande för andra elever och lärare!

Kim nämner även att för lärare kan IKT vara distraktion av det som ska göras:
"Jag är jätte rädd om vi börjar prata presentationsmaterial att det här blir en riktig tillbakagång vad det gäller metod och didaktik att du blir lockad att göra bra presentation återigen ditt material för dina elever, istället för att ha dialog och kommunikation, undersökande undervisng, det är jag rädd för, för det kan jag se, det så många som är impad av tekniken." "Det handlar om syn på lärande." "Det är det egna tänkandet som ska utvecklas"
Datorer är stressande. "Distraktioner, Omvärldens intrång i lugnet. Avsaknad av frid."

Sam nämner att man som lärare sammanställer utskick och presentationsunderlag. Eleverna redovisar ofta digitalt, det handlar då i huvudsak om PowerPoint- och Worddokument. Sam återkommer till informationsmängden och att finns mycket valfrihet på nätet och att det blir lättare för eleverna att välja sina egna fördjupningsområden.

Robin tycker samma saker som Sam men att man kan gå längre.Man kan låter eleverna redovisa med hjälp av tekniken. Ett exempel är ett projektarbete som redovisas som webbsida. Robin anser att interaktiva övningar på nätet kan användas mer i framtiden.

Problem:

Distraktioner, svårt med källkritik, svårt att omvandla information till kunskap, integritetsproblem.

Möjligheter:

Att på egenhand söka kunskap. I framtiden interaktiva övningar.

Kommunikation

Sam: IKT är en möjlighet att kommunicera med sina elever. Att använde Internet för att ta emot inlämningar på uppgifter men även för att informera elever som är sjuka.
"Enormt redskap som ökat tillgängligheten" Nätet ska vara ett kompliment inte ersätta mötet med eleverna. Det är i direktkontakten med eleverna som läraren gör sitt jobb bäst. Men respondans på projektarbeten eller att skicka information till frånvarande elever är exempel på situationer där epost är ett stöd. Att kommunicera ärenden med kollegor görs oftast snabbare över epost.

Robin: Klasser kan nu enklare ha brevvänner och chatta lajv med sina vänklasser eller att tala med dem direkt. I framtiden(2005) vore bra om elevernas datorer också var länkade till projektorn så att de kan visa saker utan att behöva springa fram, om man diskuterar något och eleven har en bra sida tex. En tror på att bloggar kan vara en del av undervisningen i framtiden och att elever skriver egna.

Kim har under intervjun tagit upp chatt som en av distraktionerna. Det är bättre att prata med eleverna direkt eller ringa om de inte är i skolan.

Problem:

Mindre personligt än ett möte. Kan användas som distraktion(se Individualisering - distraktioner)

Möjligheter:

Att få ut uppgifter till någon som är frånvarande. Men även för att eleverna ska kunna vara mer delaktiga.

Datorvana och datortillgång

Kim, Sam och Robin anser att de behöver mer utbildning i IKT för att kunna utnyttja det optimalt.

Robin: "Det krävs ju kunskaper om själva informations apparaterna, datorer, om man pratar om det som en del av själva informationsteknologin." Robin menar att det är viktigt att använda IKT för att eleverna ska lära sig tekniken. Något som Robin tror de har nytta av.

Kim "Man får var rätt kunnig i användandet av datorer, för att inte ställa till det, om man ska komma åt det här som man vill komma åt snabbt. Där krävs det faktiskt betydligt mer än vad man trodde av de som ska använda det, alltså typ av vägledning, handledning, var det nu kan vara förnånting". Att göra något med datorer om man inte är väl förbered leder till problem. Att lära sig det kräver mer ansträngning än vad man tror. Kim anser att man oftast klarar sig bättre utan datorn då det tar tid att få det att fungera.

Sam: Skolorna saknar utrustning för att många lärare ska kunna dra nytta av IKT i den utsträckning som de vill göra det. Datorsalarna måste bokas och är oftast för få för att räcka till. Datorerna är för få och det är problem med att de inte fungerar. Det kräv satsningar och resurser för att använda IKT i större utsträckning, datorer till eleverna eller fler datorsalar. Sam anser att datortillgången är det stora problemet för att man ska kunna använda IKT i den utsträckning som är lämpligt. Datorvanan är något man kan träna upp hos elever och lärare om tillgången finns.

Problem:

Övertro på tekniken(se individualisering), lärare och elevers förkunskaper, datortillgång i skolan.

Möjligheter

Vägledning, handledning

Fractal Design

Något som jag uppskattar och ser som en styrka hos ett företag är förmåga att hantera misstag man gjort på ett bra sätt. Jag har varit i kontakt med två företag angående mitt chassi. Jag köpte hela min dator på misco då de var billigast och i ett tidigt skede gav bra support på inköpet. Jag köpte Fractal Design då jag inte hade råd med det tysta passiva chassi från salman som kostade 6000kr :) Fractal Design verkade vara bäst av de med vettig prisgivning.
Tyvärr så fungerade inte front USB jag försökte reda ut problem och antog det var något med bios inställningarna och testade ändra lite där. Men det gjode ingen skillnad. Tillslut hittade jag denna video.

En kabel i chassiet är felkonstruerad.
Jag kontaktade misco och Fractal Design själv. Msico hade ännu inte löst problemet. De bad mig att avvakta. De har ännu inte så vitt jag vet gått ut med information till sina kunder om problemet och riskerna som medföljer. Men de var snabba på att svara på mejl(tyvärr upptäckte jag problemet på en helg och fick vänta med svar till på måndagen). Fractal design skickade ut ersättnings kabel direkt. Vilket kändes professionellt och gav en bra känsla.

När jag kopplade in USB kabeln uptäckte jag att front ljud kablen var trasig. Jag kontaktade då Fractal Design som inte riktigt förstod problemet. Jag tror att de uppfattade att det var kontakten som lossnat då han förklarade att jag bara skulle tryck in den. Lite ordväxling fram och tillbaka så skickade jag denna.

En bild säger mer än tusen ord.
En dag senare hade jag ersättningssladd hemma.

Så även om det var lite trasig delar i leveransen är jag mycket nöjd med Fractal Design. Misco går varken plus eller minus i denna affär.

Igår upptäckte jag dock att mitt USB minne pajat av den trasig kabeln.. vem ersätter den? Jag antar säljaren har ansvar?

Examen: Metod

Vad gör man, hur gör man, varför gör man.. kanske den svåraste frågan i ett arbete. Man vill hålla hög kvalitet. Jag har medlat mellan att velat komma igång snabbt och att ha en bra motivation på undersökningen. Personligen var det den här biten jag var minst förebered på. Då har jag ändå läst 2 metod kurser en på chalmers och en på pedagogen. Fast det gjorde det nog svårare då de talade emot varandra. Den jag skulle följa var väll pedagogens. Men jag tyckte den var för ytlig och för okonkret. Att min första handledare inte vill hjälpa mig med detta(eller något annat för den delen) gjorde det inte lättare. Som tur var har jag haft goda vänner att diskutera med, Nanna Naumann, Sari Naumann, Jenny De Fine Licht, Karolina Enquist Källgren och inte att glöma klippan och till lika min syster Elin Gustafsson. Förra året fick jag en handledare(PO Hansson) som faktiskt hade tid och intresse att träffa mig och han var även till bra stöd. Tyvärr så har han flyttat till Linköpings Universitet vilket gör att jag nu är på jakt efter en ny handledare. Är du sugen att få diskutera pedagogik och it och jobbar på GU? Uppsatsen är typ klar så det blir nog inte så mycket jobb :)

Metod.

Jag ville orientera mig i sammhäls lärarnas inställning, för att se om mina uppftattningar och förväntningar stämde. Kvalitativa intervjuer lämpade sig bra för att snabbt komma igång vilket gjorde att jag kunde börja med intevjuerna tidigt i mitt arbete. Intervjuerna och lärarnas inställningar har legat till grund för mitt arbete. Jag ser möjligheter att en kvatitativ mätning skulle kunna ge en vidare förståelse och skulle kunna vara ett nästa steg.

Teoretisk anknytning

Då jag skrivigt på min uppsats under en längre tid har böckerna som skrivits blivigt fler men framförallt min tillgång till dem, Den literatur jag kom över tidigt i arbetatet beskrev i huvudsak NO ämnens användande av IKT i undervisningen. Vilket lämnade mig ganska tomhänt på tidigare forskning specifikt inom det område jag ville undersöka. Den literatur som lämpade sig bäst för min frågeställning var de böcker som var mer generellt skrivna för helta skolan med avsende på IKT som "Utmaningar och E frestelser". Men jag vände mig även till allmän pedagogisk forskning frånkopplad IKT för att göra få en pedagogisk bredd.

Samtalsintervjuer

Jag valde tidigt att göra samtalsintervjuer då jag kom fram till att den intervju formen gör det möjligt att ha mer öppna frågor och få tankeställningar och ideer som jag själv inte tänkt på. Metodpraktikan(Esaiasson et.al , Elanders Gotab, Stockholm, 2004) beskriver samtalsintervjuer som just lämpligt för detta. De tar även upp att samtalintervjuerna lämpar sig där forskaren inte hat så stora erfarenheter och där resultatet ska säga något om människors vardagliga erfarenheter. Det finns enligt metod praktikan fem områden då det lämpar sig extra väl att använda samtalsintervjuer. "När vi vill veta hur människor själv uppfattar sin värld" är den huvudsakliga området som fick mig att välja samtalsintervjun. Att intervjuformen lämpar sig extra bra "När vi ger oss in på ett outforskat fält" var den andra anledningen. I de första efterforskningarna jag gjorde efter literatur kring mina frågeställningar hittade jag inga texter som behandlade samhällslärarens perspektiv. Detta fick mig att vilja ha en öppen diskussion där jag skapar en bild av hur samhällslärarna ser på den ny utvecklad informations och kommunikations teknologin.

Urval

Jag har i mitt urval av test personer haft som mål att nå samhällslärare från olika skolor av olika kön. För att få tag i lärarna arbetade jag mig igenom en lista med Göteborgs gymnasieskolor och frågade om jag kunde få en intervju med en samhällslärare där. Redan här skedde en filtrering då jag fick 7 stycken intresserade. Då dessa uppfyllde mina krav på jämn könsfördelning och många representerade skolor, tre män och fyra kvinnor från 7 olika skolor, valde jag att gå vidare med dessa som mina intervjupersoner. Givetvis är det en brist i uppsatsen att fler intervju personer inte fanns så att ett mer forskning motiverat urval skulle kunna göras.(ex: urval efter uttalat intresse respektive ointresse för teknologin). Vad jag är mest fundersam över är att dessa intervju personer kanske representerar lärare som har tagit tekniken till sig lite mer än de generella lärarna. Intervju personerna har i sina svar varit olika och kunnat fördelas bland välkommande och avvaktande till teknologin. Kanske är det så att det borde finnas en kategori mer ännu mera avståndstagande lärare som inte kommit tills tals i min undersökning.

Anonymitet

Alla utom två intervjupersoner ville vara anonyma i intervjuerna. Jag valde då att behandla alla anonymt och på så sätt kunna fokusera på innehållet i det de säger. Risken här är att anonymiteten kan minska trovärdigheten i uppsatsen(Metodpraktikan. s285). Jag gjorde dock bedömningen att trovärdigheten för mig var mindra viktig än att få svar på de frågor jag hade ställt. En uppsats på den här nivån kommer med största sanolikhet inte användas i vidare forskning(om annat för inspiration).

Intervjuer

Intervjuernas syfte är att få en bild av vilka möjligheter och problem som finns. *Intervjuerna ska fokusera på öppna frågor inriktade på att lärarna ska förmedla sin uppfattning av IKT i undervisningen. Genom de vidgade frågorna kommer jag att öka chansen att lärarna ger svar som jag inte förväntat mig. *Intervjuernas huvudsakliga syfte är att ge en grundläggande insikt i lärarnas syn på IKT.

Intervjuguide

Jag har huvud 3 rubriker på intervjuguiden. Grundfrågor, uppfattning och användande. Den första handlar om ren fakta om personen och är lite för att värma upp inför de andra frågorna. Sedan går vi över till läraren uppfattning om IKT som lärare. För att sist gå över till praktiska använding fall. Områdena går in i varandra och då jag vill att lärarna ska berätta sin berättelse ser jag inte till att de håller sig till de frågor jag ställt upp. Vad jag ser till att göra är att behandla alla av huvudfrgårorna i var kapitel och om de inte kommer igång eller berör underfrågorna så tar jag upp dem. Intervju mallen finns med i sin helhet som bilaga.

Intervjusituationen

För att göra intervjusituationen så bra möjligt har jag förberätt mig genom att tänka igenom intervjuguiden och testa den i prov intervjuer på studiekamrater jag valde att göra test intervjuen på samhälslärarstudenter med olika inställning till IKT. För att göra det så smidigt för intervju personerna som möjligt och för att de ska känna sig trygga och bekväma lät jag intervju personerna bestämma plats. Det blev på deras skola. Jag använde bandspelare för att kunna fokusera på intervjun och inte på att anteckna. Var intervju tog ungefär en timma.

Analys

Då jag själv är med auditiv än visuell valde jag att börja med att lyssna igenom banden upprepade gånger och föra anteckningar på de saker jag skulle vilja lyfta ut. Jag letade fram de tre typerna som var lämpligast att beskriva gradskillnaderna på åsikterna och placerade in intervjupersonerna på skalan efter hur de överensstämde med idealtyperna.
Jag kan inte uttala mig hur vanliga dessa uppfattningar som framkommit i intervjuerna är, utan bara att de fanns bland de lärare jag mött i dessa intervjuer.

Idealtyper

Majoriteten av intervjupersonerna har bett om att få vara anonyma. Med hänsyn till deras integritet har jag valt att sammanställt intervjuerna som tre idealtyper. Något som oxå sätt åsikterna i fokus.

Kim - Beprövad pedagogik är det viktigaste. I huvudsak skeptisk till IKT. Är medveten om att det finns vissa fördelar med IT och Internet men tycker det i stort mest har skapat problem. Är dock oftast villig att ta till sig om den är enkel att ta till sig och använda och passar in i det pedagiska arbetsätt utan frågetecken.

Sam - Pedagogiken är det viktigaste. Ser stora möjligheter men har inte, intresset eller tiden att ligga i framkant, tar till sig färdiga lösningar. Det som är enkelt eller testat av andra.

Robin - Man måste driva på och utveckla pedagogiken med den nya teknologin. Har ett intresse för IT och att använda det i verksamheten, testar gärna nya saker, ser inte problemen med IT som problem utan mer som nackdelar som vägs upp av fördelarna.

Båda ytterligheterna Kim och Robin fanns representerade bland de lärare jag intervjuade. De rörde sig dock om en skala där lärarna där läraren kunde befinna sig mellan Sam och Kim eller Sam och Robin.

De lärare vars uttalande fått vara med och beskriva en ideal typ, delar inte alltid fullt ut alla åsikter som beskrivs i kategorin.

Examen: Teori

Detta är nog den del som har tagit mest tid i veckor räknat. Då jag har arbetat under en lång tid upplever jag den smått anakronistisk. Den är även den del jag känner bjuder på mest. Läser man här hittar men intresant stoff som vart och ett skulle kunna bli ett blog inlägg i framtiden.

trevlig läsning

tips och ideer är välkomna :)

Teoretisk anknytning

Det finns en bild av IKT att vara en form av frälsare som skall revolutionera skolan, i flera avseenden till och med ersätta läraren eller vara den centrala källan till information i skolan. Empirisk forskning talar för att IKT-utveckling i skolan inte är en plötslig omvälvning, utan en stegvis förändring (Riis 1999).
Samtidigt finns det de som anser att tekniken försämrar lärandet, användandet av miniräknare och stavningskontroll gör eleverna sämre rustande för framtiden. Kritiker hävdar att introduktionen av IKT sker för snabbt utan tillräcklig eftertanke.  Jedeskog(2000, s 100-105) redogör utförligare för olika syner på IKT.

Jag har grupperat litteraturen enligt följande: Information och urval, Individualisering och distraktioner, Kommunikation, samt Datorvana och datortillgång. Med dessa grupper vill jag förtydliga och strukturera möjligheter och problem som beskrivs inom ämnet. Samma grupper tar jag även med mig i resultatredovisningen.

Kommunikation

Nyheter om omvärlden rör sig mycket fortare på nätet. Ett exempel är den twitter(snabb-mass-meddelande) användning som existerat kring Irandemonstrationerna.

(2009, Lev Grossman, Time, "Iran Protests: Twitter, the Medium of the Movement", 2009-08-05) Det var genom twitter som nyheter nådde världen, och som demonstranterna kunde kommunicera med varandra när myndigheterna stängde ner och övervakade mer traditionella kommunikationsvägar.

Kommunikation i sig formar oss. R. Säljö beskriver det sociokulturella perspektivet: "Det är genom kommunikation som sociokulturella resurser skapas, men det är också genom kommunikation som de förs vidare. (2000, "Lärande i praktiken", s.22) Då kommunikation är motorn i att skapa och överföra nya sociokulturella resurser innebär ökade möjligheter till kommunikation ökade möjligheter till skapande och utbyte av dessa resurser. Vår avancerade kommunikation är vad som särskiljer oss som människor. "Vi kan fråga andra, och vi lånar och byter ständigt information, kunskaper och färdigheter i samspel med våra medmänniskor." (s.34, 2000, R. Säljö, "Lärande i praktiken") Det är genom kommunikation vi är de vi är och utvecklas till de vi ska bli. 

Människan har en strävan att kommunicera med andra, på så sätt är inte det vi gör med IKT något nytt, utan bygger på tidigare teknologier. Vad som är nytt är hur effektivt vi kan kommunicera med många och oberoende av avstånd (2000, R. Säljö, "Lärande i praktiken", s24). De förbättrade kommunikationsmöjligheterna påverkar vad vi kan lära oss.

IKT har omformat vad som är viktigt att lära sig, exempelvis kan man hitta fakta om det mesta fakta på wikipedia. En lärares roll är inte att hålla monolog och förmedla information, utan att förmedla färdigheter att hitta information och använda sig av den. Elevens roll är i huvudsak inte att memorera fakta utan att veta var den finns hur man använder den. Den fakta som läraren ska vara mer begriplig och ett komplement till det fakta som om ger oss. (s239. 2000, R. Säljö, "Lärande i praktiken")

Sammanfattning: Chatt och annan kommunikation kan vara en distraktion(se Distraktioner ). Kunskap är mellan individer, nya digitala kommunikationsmedel. är även de bärare av den. Tillgängligheten till information gör att information inte är det som är viktigast att lära sig utan snarare är färdigheten att hitta, hantera och förmedla vidare information är det som har kunskapsvärde.

Information och urval

Källkritik idag har utvecklats/fått konkurens av att kunna bedöma vilken information som är relevant för just dig eller den organisation du befinner dig i. På svenska kallas det för omvärldsanalys och är något som håller på att utvecklas i takt med att källorna blir fler och fler.  Linda Genf och Johanna Laurent(2008, s8) ger följande steg som stöd till omvärldsanalys.

• Avgränsa analysen.
• Samla omvärldsinformation.
• Analysera omvärldsinformationen.
• Dra slutsatser av informationen.
• Kommunicera analysen.
• Planera och agera till nytta för den egna verksamheten.

I skolans värld skulle detta givetvis behöva anpassas för elevens individuella lärande. 

Informationssökning är nödvändig och möjlig i skolan och skapar möjligheter men oxå nya utmaningar.  (Informationssökning och lärande, Limberg, 2002) och (Kapitel: "att söka information för att lära" Limberg, 2001) För att kunna använda information på webben och i andra källor krävs undervisning och träning på att bli bättre på egenskaper som informationssökning, skapa egna forskningsfrågor, tänka om sitt tänkande, skumma texter, använda register och innehållsförteckningar (Limberg, Kapitel: "lässtrategier för webben", s. 48, 2002), två huvudsakliga metoder i informationssökning på webben som elever använder i undervisningen är "Förfinande av sökord" och att "klicka sig vidare" med hjälp av länkar.(kapitel Informationssökning på webben, Limberg, s. 59, 2002) Det första innebär ändrar i sökorden för att hitta rätt resultat och det senare att man följer länkar från de sidor man hittar.  Användandet av träfflistor sammanställer hon med följande punkter. (s. 64, 2002)

• Träfflistor betraktas av barn som är oerfarna vid att använda webben ungefär som innehållsförteckningar i fackliterära böcker.
• Barn som söker linjärt lyckas bättre än barn som återvänder till träfflistor ofta.
• Pojkar ögnar igenom träfflistor fortare än flickor
• Barn som söker webbsidor som innehåller information om ett ämne kan utnyttja träfflistor bättre än barn som söker precisa svar på sina frågor redan i träfflistan.
• Beskrivningar av webbsidor i träfflistor är ofta abstrakta och missvisande, till och med i söktjänster som är utformade för barn.
  

Nu får man ha i åtanke att mycket har ändrat sig sedan dessa undersökningar gjordes. Dels är barn mer vana vid nätet dels har nätet utvecklats. Min uppsats handlar dessutom om ungdomar snarare än barn. Men jag anser hennes studier kan ge en vägledning om situationen. Det skiljer sig en del från den omvärlds analys som Genf och Lourent beskriver tidigare. Jag återkommer i slutsatsen till mina tankar om dessa skillnader

 

Limbergs beskriver hur  Informationssökningsundervisningen  har utvecklats från bibliotekskunskap. Vilket har påverkat vad och hur det lärs. Hon tar upp hur detta borde utvecklas från fokus på bibliotekskataloger  till en fokusering på elevernas förståelse av sökning och användandet av information.  (Limberg, s.106, 2002)  Limberg beskriver olika modeller som tillämpas vid undervisning i informationssökning:

• Stigfinnarmodellen - Klickar sig fram genom länkar och letar efter informationen.
  
• Process - Man funderar i varje steg, vad ska jag söka, vilka källor ska jag använda osv...
  
• Användning av information - Att hantera (överflödet av)information som finns tillgänglig.
  
• Repertoar av förståelser - holistiskt förstå informationssökning
  
• Metakognition - fokus på förståelsen av sitt eget lärande
  
• Progression - Informationsstudier ska introduceras tidigt och utvecklas successivt över åren.
  

"De studier som visar på framgångsrik undervisning i informationssökning tyder på att det krävs en medveten pedagogik som tar sin utgångspunkt i den lärandes perspektiv och som ger mycket utrymme åt olika dimmensioner i informationssökning och informationsanvändning"(s119, 2002)

Sammanfattning: Färskare information. Lärare behöver en informationssökningsstrategi för relevans och källkritik. Lärare behöver en medveten pedagogik för undervisning i informationssökning.

Individualisering - Distraktioner

I rapporten "Effektivt användande av IT i skolan"(s.29, Myndigheten för skolutveckling, 2007) beskrivs ett flertal studier på hur närvaron av dator påverkat studier i skolan i en positiv riktning. En majoritet av lärarna tycker att det är lättare att nå utbildningsmål men oxå att anpassa utbildnigen för individiuella behov, något som är extra viktigt för barn med  inlärningssvårigheter.(s.28, 2007, Myndigheten för Skolutveckling, "Effektivt användande av IT i skolan").

"Läraren är inte heller nödvändigtsvis längre bäst i klassen och eleverna förväntade sig i Schofilds studie inte att läraren direkt skulle kunna svara på vad som var rätt och fel. Man fick i stället gemensamt försöka komma fram till en lösning. Lärandet får också mer karaktär av produktion än reproduktion; man skriver, syntetiserar och analyserar i större utsträckning."(s.246, 2000, R. Säljö, "Lärande i praktiken")
Det har skett en skiftning i skolan som gör den mer flexibel och individ anpassad. Eleverna ska bli mer självständigt tänkande och aktiva än den tidiga skolans elever vars utbildning utgick i från anpassning och uniformitet.(s.43,  2003, Gerd och Gerhard Arfwedsson,  Boken om pedagogerna, "Traditionernas framväxt.")  

Med ett digital kursmaterial ges möjligheter för eleven att hitta sina egna vägar genom materialet, så som hyperlänkar. Man kan även kombinera olika sorters media och göra det möjligt att ändra strukturen som materialet presenteras efter. (s.176, 2009, P. Anderhag et al., Utm@ningar och e-frestelser, "Interaktivitet och hypertextualitet? om digital kommunikation och digitala läromedel")

Det har länge(Rousseaus Emile) ansetts att även den som  lär sig självständigt behöver någon som vägleder och utmanar, lärarens roll blir att locka eleven till kunskapssökande genom att öka dess kunskaps törst i takt med att elevens förmåga ökar.(Gerd och Gerhard, s.46,  2003, Boken om pedagogerna, "Traditionernas framväxt."). Så även om informationen finns tillgänglig på Internet krävs en lärare/mentor att vägleda och utmana. Suga Mitra använder i sitt hole-in-the-wall projekt sig av datorer för att få ut lärande där skolor och lärare saknas eller är bristfälliga. I grupp klarar barnen att lära varandra med hjälp av det stoff som finns tillgängligt via en skärm i väggen och en styrplatta. (2007, Sugata Mitra, http://www.ted.com/talks/sugata_mitra_shows_how_kids_teach_themselves.html, 2009-07-04) Det visar på en annan sida. Att kunskaps törst finns inneboende och kan hittas om man bara gör det möjligt att nå den och utmans. I studien lär sig barnen i grupp genom att dela med sig av det de har kommit fram till och på så sätt föra gruppens kunskaper framåt.

"MIE's uniqueness is its ability to attract children towards the Learning Station driven purely by their own interests. Conventional pedagogy, on the other hand, focuses on the teacher's ability to disseminate information in a classroom setting. MIE thus complements the formal schooling system by providing a much needed balance for a child to learn on her own and provides for a holistic learning experience."(http://www.hole-in-the-wall.com/, 2009-07-04)

Sugata anser dock att metoden ska ses som en möjlighet enbart där lärarledd undervisning av olika anledningar inte finns till hands. IT kan även vara en distraktion från lärander. Elver ser datorn som ett digitaltrum där de kan komma undan skolan (Säljö, Hernwall, Utmaningar och e-frestelser , 2002, s303) Chatt med kompisar och slösa på lektioner. Visserligen gick dessa barn  i grundskolan när intervjuerna skedde, men eleverna har gått vidare till gymnasiet och möjligheterna till frirum finns även där. Stig R Rask(2003, KRUT "Internet i skolan- problem och möjligheter" )  beskriver hur lärare har oro för olämpligt material ska komma eleverna till del, dels genom att den snubblar över det men också att det utvecklas en kultur bland ungdommarna där man ska se det värsta. Det virtuella rummets möjlighet till anonymitet eller alteregon oroar också då virtuella möten kan bli riktiga möten och de brott som kan ske i samband med dessa men även kränkningar som kan ske dolt av webbens anonymitet. Sist men inte minst kommer punkten med källkritik. Det är lättare idag att skapa källor till information med ett felaktigt budskap. Åsikter kan presenteras som sanningar. Propaganda blir alltså förmedlat som fakta. Detta är följder av de egenskaper som nätet har.
Lösningar som används är censur, filtrering och användarpolicys.( Stig R Rask, 2003, KRUT "Internet i skolan- problem och möjligheter")

Sammanfattning: Datorer förenklar för lärare att individualisera elevers lärande, detta kan i sin tur hjälpa elever med inlärningssvårigheter. Lärarens roll går mot att visa hur man når kunskap och att utmana så att eleven söker den kunskapen. Läraren är nödvändigt vis inte längre den som kan mest om var fråga. Man kan i viss utsträckning lära sig enbart genom tillgången till datorer. Då ingen filtrering av material som läggs upp på nätet kan felaktig information, även rena lögner, finnas där. Nätet för även med sig distraktioner då det inte enbart är de funktioner som är relevanta för ämnet som är tillgängligt men även andra ämnen och ren underhållning som tex spel, chatt. Det finns även problem med kränkningar dolt av nätets anonymitet.

Datorvana och datortillgång

 Rapporten "Effektivt användande av IT i skolan"(s.29, 2007, Limberg, Myndigheten för skolutveckling) beskriver även att en av tre lärare anser sig sakna tillräcklig kompetens för att kunna införliva IKT i undervisningen.

Vad det gäller lärares inställning visar forskningen på enligt Limbergs forskningssammanställning(s121, Limberg, 2002) att lärarna har svårt att förstå elevernas situation, det vill säga att se utan för sin egen förkunskap när det gäller informationssökning. Limberg ser också i ett problem i att lärare inte bryter ner informationssökningsprocessen i olika undervisningsmoment. Lärarna förväntade sig att informations söknings färdigheterna skulle uppstå av sig själva. Lärare har ofta för lite kunskap om informationssökning, medan ofta bibliotekarier har den kunskapen men inte den pedagogiska färdigheten. Limberg lyfter fram forskning som visar på framgångar om lärare och bibliotekarier kompetensutvecklas gemensamt.  ( s169, Limberg, 2002)
En av de saker som har hållit tillbaka utvecklingen av IT i skolan är avsaknaden av datorer.

"En stor majoritet av de svenska grundskollärarna saknar tillgång till en egen dator, visar statistik som Skolverket tagit fram. Bara en fjärdedel av lärarna har en egen dator på jobbet, resten tvingas dela med kollegerna. Lärarförbundets förbundsordförande Eva-Lis Sirén är upprörd."(20090722, cs, http://computersweden.idg.se/2.2683/1.231736/akut-brist-pa-datorer-i-skolan)

Att inte kunna förbereda digitalt material gör att den typen av undervisning får lägre kvalitet.

Det finns oxå rädsla för den nya främande tekniken. Vid introduktion av ny teknik skapas ofta en "teknikpanik", en skeptisim för ny teknik Stig R Rask(2003, KRUT "Internet i skolan- problem och möjligheter" ). Det vill säga att man ser många problem som tekniken ger och har möjlighet att föra med sig, men inte har tron att man kan arbeta sig runt dem.  

Sammafattning: Lärares egen uppfattning och forskning visar på att lärare saknar behövd kunskap i IKT och informationssökning. Många är skeptiska till införandet av ny teknik. Lärare eller åtminstone grundskollärare har liten tillgång till datorer i arbetet. Vid introduktion av ny teknik kommer vanligen ett motstånd där de förändringar som genomförs ses som ett problem.

Examen: Syfte

Den första delen jag ska arbeta med idag är syfte, mål och frågeställning. Dessa saker har ändrats under färdens gång. Men är strakt begränsade av de undersökningar jag faktiskt gjort. Jag började lockas av alla de möjligheter jag så i samhällsämnet på den tiden jag började med uppsatsen och en frustration över att den mesta forskning jag blivit exponerad för handlade om mattematik och naturvetenskap som i min mening inte är lika intressant ur ett internet perspektiv. Då jag är nöjd med de nuvarande formuleringarna lämnar jag det om inget revolutionerande händer, men känn dig fri att kommentera och ge förslag.

nu ska jag fika sen blir det att ge sig an teori delen och ringa min handledare...

Syfte.

Mitt syfte är att ta reda på hur samhällslärare använder sig av IKT i gymnasieundervisningen.

Mål

Mitt mål är att få reda på och redovisa uppfattningar om problem och möjligheter som samhällslärare i göteborgsområdet ser med IKT

Frågeställning

Vilka möjligheter upplever samhällslärare med IKT i dagens skola?

Vilka problem upplever samhällslärare att det finns med IKT i dagens skola?

Examen: Inledning

Jag arbetar nu med det sista rycket i min examen. Min uppsats handlar om samhällslärares användning av IT. Jag är rätt nöjd även om det känns lite utdaterat. Här är iaf inledningen. Ge gärna förslag på saker som kan komma in och förbättra den. Men inte för mycket jag vill bli klar med det här.

Vi lever i informationens tidsålder. Allt mer datorkraft byggs in i verktyg. Telefoner tar man med sig överallt och de innehåller allt mer och allt fler funktioner. Internet knyter samman datorer från hela världen i ett enda stort virtuellt samhälle. E-post och annan elektroniskt överförd kommunikation tar över stora delar av samhället. I detta arbete har jag själv till stora delar använt mig av e-post i kommunikation med handledare och vid initial kontakt för intervju personer. Organisationer, stiftelser, företag, staten och kommuner ger sitt stöd till utveckling av informationsteknologi

Datortekniken har utvecklats och varit del i förändring i hela samhället, på många områden har IT-utveckling både fått ris och ros. I många delar av samhället har tekniken förbättrat framförallt informationshanteringen. Skärmar över hela Göteborg visar när tåg, spårvagnar och bussar kommer fram och om något är fel. Medicinska Journaler har lagts in på datorer och kan nu plockas fram på olika sjukhus av olika läkare med ett fåtal knapptryckningar. Bankärenden gör man hemma vid datorn. På många områden har man fått fram teknik och specialiserade lösningar där IKT förbättrar och gör det enklare. Dessa införande har varit gynnsamma men inte därför nödvändigtvis smärtfria. Förväntar man sig att en journal skall finnas tillhands på studs, beställer man den inte i förväg. Strular då tekniken är risken för att man helt står utan journal när gamla rutiner inte finns kvar.

”På lite längre sikt innebär utvecklingen att datorerna klarar
helt nya uppgifter. På 15 år sker en ökning av datorernas kapacitet
med 1000 gånger. Under den senaste 15-årsperioden har
datorerna således utvecklats från att vara enkla kalkyl- och
texthanteringsapparater till kraftfulla plattformar för hantering
av grafik, bilder och ljud. Även rörliga bildsekvenser kan
hanteras med acceptabla prestanda. Det är lätt att se denna
utveckling när man blickar bakåt. Det är betydligt svårare att
se vad den kommer att betyda i framtiden.” (Riis, IT i skolan mellan vision och praktik, 2000)

IT-utvecklingen i skolan har pågått länge, ett flertal olika projekt har startats för att motivera och utbilda lärarna till att använda IKT i sin undervisning (Riis, 1999, s10). Ett flertal speciallösningar, Cheops pyramid, Kunskapsnätet m.fl. har tagits fram för att förenkla lärandet och lärande situationen. Läraryrket har en stor mängd olika IKT-verktyg tillgängliga för sig, som en lärare måste sålla mellan och välja ut de som lämpar sig för deras lektioner. Det handlar inte bara om allmänna verktyg som alla i ett IKT-samhälle förväntas kunna, inte bara specialskrivna verktyg för skolan och inom det egna ämnesområdet, utan alla dessa och dessutom ytterligare några verktyg som intressegrupper vill att man hittar tillämpningar för i sin undervisning. Läraryrket är komplext. Det avspeglar sig i de möjligheter som finns för IKT och lärande. Samtidigt pågår en ständig förnyelse av IKT. Möjligheterna ökar ständigt. Vad som var intressant och nytt i en lärande situation för ett par år sedan kan vara helt irrelevant för samma lärande situation idag.


Mycket av det som studeras i samhällsämnet kom tidigt in på den sociala arenan som byggts upp av IKT. Tekniken går mångt och mycket ut på att kommunicera och ger möjligheter för fler grupperingar att få ut sitt budskap, exempelvis NGOs och politiska partier. Samtidigt finns det kolabortiva verktyg där man gemensamt kan beskriva det samhälle som vi lever i, såsom Wikipedia. Hur använder sig då samhällslärare av dessa möjligheter?